Om Slovenien, dess språk och kultur

Välkommen!

2022-09-08T09:52:00.009+02:00

Välkommen till vår blogg. Här har du som läsare möjlighet att lära dig mer om Slovenien, dess språk och kultur. Slovenien är ett land i södra Europa och var fram till 1991 en del av Jugoslavien. Det har drygt 2 miljoner invånare. Huvudstaden är Ljubljana som också är landets största stad med ca. 280 000 invånare. Maribor är landets näst största stad med ca. 96 000 invånare. Landet gränsar till Italien, Kroatien, Ungern och Österrike. Man talar slovenska, men även ungerska och italienska räknas som officiella språk i några kommuner vid gränserna till Italien resp. Ungern.

Slovenskan räknas till de sydslaviska spåken närmar bestämt de sydvästslaviska språken, där även kroatiskan, bosniskan och serbiskan ingår. Vissa anser dock att språket borde räknas till de västslaviska språken där bland andra slovakiskan, tjeckiskan och polskan ingår.

Slovenien är känt för sina alper och grottor, men landet har även en liten kustremsa i Istrien. Dess högsta berg är Triglav med 2 864 meter över havet. Nationalparken Triglav är den enda nationalparken i Slovenien och den täcker ca. 3 % av Sloveniens yta. Den är även en av Europas första national parker och det första skyddet av området infördes 1924. Škocjangrottorna (Škocjanske jame) är ett system av kalkstensgrottor i regionen Karst i sydvästra Slovenien. Sedan 1986 finns de även på UNESCO's världsarvslista. Detta innebär att man anser att det är en unik kultur- eller naturhistorisk miljö som vittnar om människans eller jordens historia. Det finns även en Park Škocjanske jame. Postojnagrottan (Postojnska jama) är ett grottsystem som uppstått som en karstbildning. Den är med sina 21 kilometer det längsta grottsystemet i landet. I grottan finns också det sällsynta stjärtgroddjuret olmen (Proteus anguinus).

De tre mest kända turistorterna i Istrien är Piran, Izola och Portorož. Piran har nästan 17 000 invånare och är känd för sina många medeltida byggnader och rika kulturskatt. Izola är en gammal fiskeort och centralorten har drygt 11 000 invånare. År 2010 bodde det drygt 3 000 invånare i Portorož och är nära förbunden med Piran och mest känd för sina hotell och restauranger.

Slovenien har ett flertal kurorter de mest kända är Čatež, Rogaška Slatina, Radenci och Podčetrtek. Landet är även känt för sitt mineralvatten ett av de främsta är från Rogaška Slatina och heter Donat MG men Radenska från Radenci är det som de flesta känner till.

mer text kommer .... :-)

Dolores Meden

Musik: Tabu: Metulja

2012-02-26T11:47:00.001+01:00

Sem hotela, kar si dal takrat.
Hrepenela, ko si odhajal stran.
Dnevi hitro se izgube,
stran od tebe nosijo.
Kdaj, zakaj želim ne vem, ne vem..
Vonj po tebi mi beži,
postajam plen vražjih oči,
kot v pravljici.

Le metulja naj, v barvah, ki sva jih ljubila, letita zdaj.
Iz solz napijeta se moči, ko jutri sanje na vrh položita,
ker kdaj se snideva…

Včeraj znanec, kakor blisk iz jasnega,
pravil je, kako ostajaš sam drugje.
Tu ni usode, da bi mirila nemir.
Tu ni naključja, da bi prepuščala se.
Malo sebe daj, vsaj pogled, dotik, šepet…
Dnevi hitro se izgube,
stran od tebe nosijo.
Kdaj, zakaj želim ne vem, ne vem..
Vonj po tebi mi beži,
postajam plen vražjih oči,
kot v pravljici.

Le metulja naj, v barvah, ki sva jih ljubila, letita zdaj.
Iz solz napijeta se moči, ko jutri sanje na vrh položita,
ker kdaj se snideva…

Introduktion till slovenska

2012-02-11T21:28:00.005+01:00

obs! jag håller på att flytta sakerna hit... / Dolores

Introduktion till slovenska som pdf - grammatikdelen

Text övningar

mina slovenska övningar på BYKI som bygger på GUs texter och ljudfiler:

slovenska 1 (text 1-3)
slovenska 2 (text 4-5)
slovenska 3 (text 6-7)
slovenska 4 (text 8)
slovenska 5 (text 9:1)
slovenska 6 (text 9:2)
slovenska 7 (text 9:3)
slovenska 8 (text 9:4)
slovenska 9 (text 10)

Grammatik övningar

Substantiv och adjektiv regelbunden böjning

substantiv och adjektiv: introduktion till böjningsformer
nominativ
ackusativ
genitiv
lokativ
dativ
instrumentalis
repetition
substantiv: meningar - ackusativ och lokativ
nomen: meningar - ackusativ, genitiv och lokativ
substantiv: meningar - instrumentalis
substantiv - meningar 1
substantiv - meningar 2

Substantiv - övrigt

feminina substantiv som slutar på konsonant - översikt
feminina substantiv som slutar på konsonant - typ 1
feminina substantiv som slutar på konsonant - typ 2
feminina substantiv som slutar på konsonant - typ 3
feminina substantiv som slutar på konsonant - typ 4
oregelbundna substantiv: človek (människa)
oregelbundna substantiv: dan (dag)
oregelbundna substantiv: gospa (fru, dam)
oregelbundna substantiv: hči (dotter)
oregelbundna substantiv: kri (blod)
oregelbundna substantiv: las (hårstrå)
oregelbundna substantiv: mati (mor)
oregelbundna substantiv: mož (man)
oregelbundna substantiv: oko (öga)
oregelbundna substantiv: otrok (barn)
oregelbundna substantiv: uho (öra)
personbeteckningar - översikt
personbeteckningar - del 1
personbeteckningar - del 2
personbeteckningar - del 3
personbeteckningar - del 4
personbeteckningar - del 5
personbeteckningar - del 6
personbeteckningar: nationaliteter - del 1
personbeteckningar: nationaliteter - del 2
personbeteckningar: nationaliteter - del 3
personbeteckningar: nationaliteter - del 4
personbeteckningar - meningar 1
personbeteckningar - meningar 2
länder, nationaliteter och språk: del 1
länder, nationaliteter och språk: del 2
länder, nationaliteter och språk: del 3
possessiv form av namn - meningar 1
possessiv form av namn - meningar 2

Adjektiv - övrigt

översikt

flyktig vokal

del 1
del 2
del 3
del 4
del 5
adjektiv - meningar 1
adjektiv - meningar 2

komparation

översikt
-ji
-ejši 1
-ejši 2
-ši

Pronomen

demonstrativa pronomen - översikt
demonstrativa pronomen - ta, ta, to
interrogativa pronomen - kaj (vad)
interrogativa pronomen - kdo (vem)
interrogativa pronomen: meningar - kaj och kdo
personliga pronomen
personliga pronomen: meningar - ackusativ och genitiv
personliga pronomen meningar - dativ
personliga pronomen: meningar - blandade kasus
possessiva pronomen i nominativ
possessiva pronomen kasus - översikt
possessiva pronomen kasus - moj, moja, moje (min)
possessiva pronomen kasus - njun, njuna, njuno (de tvås, hans och hennes)
totala pronomen

Räkneord
grundtal

översikt
0 - 10
11 - 20
21 - 30
tiotal
hundratal etc.
kasus - översikt
ett: kasus
två - fyra: kasus

Verb
regelbundna verb

regelbundna finita verbändelser översikt
preteritum
presens
futurum
imperativ

starka verb

del 1
del 2
del 3
del 4
del 5
del 6
del 7
del 8
del 9
meningar 1

oregelbundna verb

biti - översikt
biti - preteritum
biti - presens
biti - futurum
biti - imperativ
iti - översikt
iti - preteritum
iti - presens
iti - futurum 1
iti - futurum 2
iti - imperativ

hjälpverb

hoteti
lahko och more
mora och treba
sme
želi

Prepositioner

öva prepositioner

Frågeord

frågeord - kasus

Syntax och översättning

del 1
del 2
del 3
del 4
del 5

obetonade småords inbördes ordning

del 1
del 2
del 3

Tid

dag: del av dag
veckodagar
årstider
år
tid - meningar 1

Slovenska A2

2012-02-11T11:52:00.009+01:00

Nätbaserad distanskurs vid Uppsala universitet
Kurskod 5SL002 • 15 högskolepoäng • Anmälan via Antagning.se
Kursen ger utökade grundläggande teoretiska och praktiska kunskaper i och om det slovenska språket, grundläggande teoretiska och praktiska kunskaper i och om översättning från slovenska till ett skandinaviskt språk, liksom en allmän orientering om samtida slovensk litteratur och kultur.
Länk till kursplan. • Länk till information för studenter.

Kursen är uppdelad i 10 studieperioder:

Period 0 • 19 jan - 03 feb 2013
Period 1 • 04 feb - 17 feb 2013
Period 2 • 18 feb - 03 mar 2013
Period 3 • 04 mar - 17 mar 2013
Period 4 • 18 mar - 31 mar 2013
Period 5 • 01 apr - 14 apr 2013
Period 6 • 15 apr - 28 apr 2013
Period 7 • 29 apr - 12 maj 2013
Period 8 • 13 maj - 26 maj 2013
Period 9 • 27 maj - 05 jun 2013

Till period 0

Kurser i slovenska

2012-02-09T10:55:00.032+01:00

Vid Uppsala universitet ges följande nätbaserade distanskurser i slovenska.
Samtliga kurser ges på halvfart, så du förväntas lägga 20 timmar per vecka på studierna.

Slovenska A1
Ges höstterminen 2012 • Anmälan
Kurskod 5SL001 • 15 högskolepoäng
Kursplan • Kurslitteratur • Studieguide
Detaljerad beskrivning av kursen

Slovenska A2
Ges vårterminen 2013
Kurskod 5SL002 • 15 högskolepoäng
Kursplan • Kurslitteratur
Detaljerad beskrivning av kursen

Slovenska B1
Ges eventuellt höstterminen 2013
15 högskolepoäng

Slovenska B2
Ges eventuellt vårterminen 2014
15 högskolepoäng

Länk till allmän information för studenter i moderna språk vid Uppsala universitet.

Slovenska A1

2012-02-08T21:00:00.005+01:00

Nätbaserad distanskurs vid Uppsala universitet
Kurskod 5SL001 • 15 högskolepoäng • Anmälan via Antagning.se
Kursen ger grundläggande teoretiska och praktiska kunskaper i och om det slovenska språket, liksom en grundläggande allmän orientering om Slovenien av idag samt dess historia, litteratur och kultur.
Länk till kursplan. • Länk till information för studenter.

Kursen är uppdelad i 10 studieperioder:

Period 0 • 01 sept - 09 sept 2012
Period 1 • 10 sept - 23 sept 2012
Period 2 • 24 sept - 07 okt 2012
Period 3 • 08 okt - 21 okt 2012
Period 4 • 22 okt - 04 nov 2012
Period 5 • 05 nov - 18 nov 2012
Period 6 • 19 nov - 02 dec 2012
Period 7 • 03 dec - 16 dec 2012
Period 8 • 17 dec - 06 jan 2013
Period 9 • 07 jan - 18 jan 2013

Till period 0

Hur går undervsningen till?

2012-02-08T20:40:00.000+01:00

All information och alla instruktioner tillhandahålls på den här bloggen.
Lektionsundervisningen på kursen ges i form av e-möten på de svenska högskolornas gemensamma server Sunet. Du behöver 1) en dator med möjlighet att surfa på webben, 2) en hyfsat snabb internetuppkoppling och 3) ett headset med mikrofon. Högskolan Dalarna har gjort en mycket informativ film om hur sådana e-möten går till.
Alla arbetsuppgifter som du som student skall utföra, självständigt eller i grupp tillsammans med de andra på kursen, skall redovisas på Uppsala universitets lärplattform Ping-Pong där det finns diskussionsforum, självrättande tester, inlämningsformulär för hemuppgifter och hemtentor m.m. Här hittar du en matnyttig lathund om Ping-Pong.

Slovenska A1 • Obligatorisk kurslitteratur

2012-02-08T20:20:00.022+01:00

Böcker som måste köpas eller lånas:

Pirih Svetina & Ponikvar. 2008. A, B, C... 1, 2, 3, Gremo med tillhörande CD-skiva. 151 s. Ljubljana: Filozofska fakulteta, Univerza v Ljubljani.
Om du är antagen till kursen vid Uppsala universitet kan du genom din lärare beställa boken till ett något rabatterat pris. Mer information om detta kommer att finnas i det välkomstmail som du får i mitten av augusti.
Levstik, Fran. 2004. Martin Krpan från Vrh. Lönsboda: Nydeå.
Cankar, Ivan. 1982. Drängen Jernej. Göteborg: Anthropos.
Prežihov Voranc. 1990. De lottlösa. Stockholm: Arbetarkultur.

Titlar i elektronisk form:

Nilsson, Morgan. 2011. Kommentarer till A, B, C... 1, 2, 3, Gremo. 52 s.
Gloskort till A, B, C... 1, 2, 3, Gremo.
Nilsson, Morgan. 2010. Slovenska: Nybörjarkurs, del 1. Textläsning. 228 s.
Ljudinspelningar till Slovenska: Nybörjarkurs, del 1. Textläsning.
Nilsson, Morgan (under arbete) Kort slovensk-svensk ordbok.
Spletni-slovar.com
Pons.eu
Pavlič Možina, S. (red.) 2008. Facts about Slovenia. Ljubljana: Government Communication Office. 108 s. ISBN 978-961-6435-48-2.
Slovenia. Cultural profile. Ministry of Culture of Slovenia & British Council, Slovenia.
Art in Slovenia. National Gallery of Slovenia.
Stane Granda: A brief History of Slovenia.
Omota, Rado. 1991. Slovenien från urtid till nutid. Stockholm: Naš glas. 156 s. ISBN 91-630-0866-1.
Slovene Studies Journal. The Journal of The Society for Slovene Studies. Vol. 20-21. 1998-1999.
Anton Aškerc. "Slovenisk legend" (i Sloveniska ballader, s. 35-40)
Vladimir Bartol. Alamut. (ett avsnitt)
Dane Zajc. Och du finns inte. Midnattsdagg. Det kvittar vart. Dörren. Den nya dagens klockor. Två korpar.
Andra mindre omfattande webbsidor enligt anvisningar i samband med undervisningen.

Förslag till fördjupad läsning för den särskilt intresserade.

Slovenska A2 • Obligatorisk kurslitteratur

2012-02-08T20:20:00.020+01:00

Böcker som måste köpas eller lånas:

Petric Lasnik, Pirih Svetina & Ponikvar. 2009. Gremo naprej med tillhörande CD-skiva. 119 s. Ljubljana: Filozofska fakulteta, Univerza v Ljubljani.
Om du är antagen till kursen vid Uppsala universitet kan du genom din lärare beställa boken till ett något rabatterat pris. Mer information om detta kommer att finnas i det välkomstmail som du får i mitten av augusti.
Nilsson, Morgan. 2002. Allmän grammatik för begynnande slavister. Hällingsjö: Mononen. 76 s. ISBN 91-973487-5-9.
Lucija Stupica. När avtrycken vaknar. Malmö: Rámus 2009.
Aleš Šteger. Tingens bok. Malmö: Rámus 2006.

Artiklar som skickas till självkostnadspris:

Ingo, Rune. 1991. ”Översättningens fyra grundaspekter” i: Språkbruk 2/1991, sid. 7-17.
Tegelberg, E. 2005. ”Språkproblem och kulturkonflikter” i Tvärsnitt 1/05, sid. 31-35.

Titlar i elektronisk form:

Petric Lasnik, Pirih Svetina & Ponikvar. 2009. Gremo naprej. Priročnik za učitelje. 79 s. Ljubljana. ISBN 978-961-237-311-5.
Nilsson, Morgan (under arbete) Kommentarer till Gremo naprej.
Nilsson, Morgan. 2010. Slovenska: Nybörjarkurs, del 2. Textläsning. 132 s.
Ljudinspelningar till Slovenska: Nybörjarkurs, del 1. Textläsning.
Nilsson, Morgan (under arbete) Kort slovensk-svensk ordbok.
Nilsson, Morgan (under arbete) Kort slovensk grammatik.
Englund Dimitrova, E. Översättningsteori för praktiker - varför det?
Slovene Studies Journal. The Journal of The Society for Slovene Studies. Vol. 20-21. 1998-1999.
Zupan Sosič, A. m.fl. (red.) 2006. Almanac World Festival of Slovene Literature. Ljubljana: Filozofska fakulteta.
Boris Pahor (1913-): Nekropol. (ett avsnitt)
Svetlana Makarovič (1939-): Dikter i urval. Dikter på danska.
Tomaž Šalamun (1941-): Dikter i urval. Dikter på danska.
Andrej Blatnik (1963-): Ytan. Nej. Elgitarren.
Suzana Tratnik (1963-): Djurens rike. konduktörens dröm.
Ljubljana anropar.
Andra mindre omfattande webbsidor enligt anvisningar i samband med undervisningen.

Förslag till fördjupad läsning för den särskilt intresserade.

Slovenska A1 • Studieguide

2012-02-08T20:10:00.007+01:00

Så snart du fått besked om att du blivit antagen till kursen är det viktigt att du noga läser igenom denna studieguide liksom kursplanen för kursen.

Kursen omfattar 15 högskolepoäng och ges på halvfart. Du förväntas alltså studera aktivt 20 timmar per vecka. För att få den bästa inlärningseffekten bör den tiden fördelas som tre timmar per dag under veckans alla sju dagar.

Arbetet på kursen förutsätter att du loggar in på lärplattformen Ping-Pong en stund varje dag för att lösa olika arbetesuppgifter, enskilt eller i grupp, och ta del av olika diskussioner deltagarna emellan.

Blogg
Den här bloggen (Om Slovenien, dess språk och kultur) utgör kursens nav. Här hittar du alla instruktioner och en stor del av det kursmaterial som vi kommer att använda. Här kommer ni som deltagare även att uppmanas att publicera olika texter som skapas under kursens gång, t.ex. ordlistor, översättningar och kortare encyklopediska texter.

Introduktionsmöte
Terminen börjar den 1 september, men kursen inleds med ett webbaserat introduktionsmöte c:a en vecka före den egentliga terminsstarten då du kan få svar på olika praktiska frågor kring kursen. Per mail får du ett särskilt välkomstbrev med kallelse till denna introduktion. Dag och tid anslås även i god tid här i denna blogg.

Introduktionsmötet hålls som ett e-möte med hjälp av plattformen Adobe Connect. Du behöver inte installera någonting på din dator, utan bara klicka på den länk som du får i välkomstmailet. Före själva mötet måste du läsa om hur man använder Adobe Connect på xxxxxxxxxxxx.

Under e-mötet måste du använda headset. Om man lyssnar genom högtalare skapas rundgång som blir störande för alla andra. Du måste också gå in på e-mötesadressen i förväg och testa att använda Adobe Connect tillsammans med någon bekant. Då kan du i lugn och ro göra nödvändiga inställningar så att ljudet blir så bra som möjligt enligt anvisningarna i vår studenthandledning.

E-lektioner
Varje vecka hålls en virtuell lektion på kursen. Webbadressen till e-mötesplattformen får du i välkomstmailet och den kommer också att finnas i länksamlingen i kursrummet i Ping-Pong.
Under kursens gång kan de som så önskar träffas och plugga tillsammans i Adobe Connect med tillgång ljud, bild och skrivytor. Det är bara att komma överens om en tid.

Lärplattformen Ping-Pong
Ping-Pong är Uppsala universitets lärplattform.
Du når Ping-Pong på adress http://xxxxxxxxxxxx.se.

Efter att du deltagit på introduktionen i Adobe Connect och blivit registrerad på kursen får du via inloggning med lösenord tillgång till kursen i Ping-Pong.

För att alla funktioner i GUL skall fungera korrekt bör du använda webbläsaren Firefox i senaste version. Du kan ladda ner den gratis från
Mozilla.com.

Kurslitteratur
Det är viktigt att du snarast bekantar dig med den kurslitteratur som skall användas så att du inte har problem med att hitta i den.

På angiven plats hittar du två kompendier (textläsning samt kommentarer till ABC). Du hittar även tillhörande ljudfiler.

Hur kommer vi att arbeta under kursens gång.

Studieveckorna
Varje vecka kommer jag att publicera nya instruktioner om vad som skall läsas i kursmaterialet och hur du skall arbeta. Varje vecka kommer det också att finnas vissa arbetsuppgifter som skall utföras av deltagarna och diskuteras av gruppen i Diskussionsforumet. Efter avslutad studievecka kommer jag att titta på slutversionen av de inlämnade uppgifterna och lämna mina kommenterer.

Självstudier
Den största delen av studierna kommer att bestå i individuellt plugg. Det du förväntas ägna dig åt är då framför allt:
• Läsa texter.
• Lyssna på ljudinspelningar (CD och mp3).
• Läsa grammatiska kommentarer.
• Plugga ord.
• Arebeta med alla övningar i kursmaterialet.

Gemensamt arbete
Förutom det individuella arbetet blir det även en hel del del uppgifter som kommer att involvera alla i gruppen.

Översättningar. I varje period skall var och en översätta vissa texter i kursmaterialet. Översättningen skickas in via en särskild inlämningsfunktion i Ping-Pong. Allas översättningar blir sedan anonymt tillgängliga för samtliga i gruppen. Alla förväntas läsa, granska och kommentera de olika förslagen till översättning. Efter diskussionen skall en person i gruppen sammanställa gruppens slutgiltig version av översättningen.

Övningar. I Ping-Pong finns automaträttade övningar att göra varje vecka. Alla förväntas ta upp misstankar om felaktigheter till diskussion, t.ex. att rättningen inte förutser alla tänkbara korrekta svar.

Ordlistor, kommentarer och facit. Alla deltagare förväntas bidra aktivt med förbättringsförslag.

Encyklopediska artiklar. I varje period förväntas varje deltagare sammanställa en kortare artikel om ett utvalt ämne. Alla förväntas läsa varandras artiklar och ställa följdfrågor, lämna konstruktiv kritik och förslag till förbättringar.

Som ni sjäva säkert inser blir det mycket text som kommer att skrivas och dessvärre är lärarens tid begränsad. Därför bygger kursen framför allt på att alla deltagare solidariskt läser vad de andra skriver på ett hjälpande, men samtidigt kritiskt granskande sätt, och genast tar upp till diskussion allt som upplevs väcka frågetecken. Tänk på att ta upp ev. kritik i en vänlig och positiv anda så att alla tycker att det är roligt och givande att arbeta i studiegruppen.

Frågor
Så snart du funderar över någonting på kursen kan du ställa dina frågor i diskussionsforumet. Om det handlar om någonting i kursmaterialet bör du ställa frågan i veckans diskussionsforum, men om det handlar om någonting mera generellt kan du i stället använda Frågor och svar.

Meningen är att ni i första hand skall hjälpas åt med att svara på varandras frågor, men självklart finns jag som lärare hela tiden med och flikar in mina kommentarer och svar där det behövs.

E-lektioner
Som lärare på kursen kommer jag framför allt att träffa er på e-lektioner varje vecka.

Glosträning
Glosor.eu är en sajt för glosträning som rekommenderas för på här kursen.
Hakarna skall man alltid sätta ut över š, č, ž, men inga accenter över vokalerna. Det är så slovener skriver, och det är så ni som studerande skall skriva när ni skriver ”på riktigt”.
Man får rätt av programmet utan att sätta ut hakarna, men då blir det ju ingen bra träning. För att programmet skall kräva hakarna måste klicka på förhörsinställningar högst upp i högra hörnet och välja ”Exakt rättning” På.

Samtidigt bör man välja ”Alla synonymer rätt” Av. Då räcker det med ett korrekt svar när det finns flera korrekta alternativ.

Studiedisciplin
Som dinstansstudent måste du ta ett stort ansvar för dina egna studier, läsa regelbundet på egen hand och samarbeta flitigt med de andra deltagarna i din kursgrupp. Jag hoppas att du har förståelse för att jag av tidsskäl inte har möjlighet till mera omfattande individuell respons i form av längre personliga mail, telefonsamtal eller liknande.

Skrivande, citering och plagiering
Ta del av universitetsbibliotekens information om skrivande, citering och plagiering.

Alla hemtentor, uppsatser och inlämningsuppgifter går normalt via tjänsten Urkund. Ta gärna del av deras information till studenter. Urkund har sammanställt en studenthandbok om saker som är viktiga att tänka på när man skriver.

Slovenskt tangentbord
För att kunna skriva de slovenska tecknen š, č, ž behöver du ett tangentbord som innehåller dessa tecken. Dessa tecken klarar man sig inte utan, de måste skrivas ut på precis samma sätt som å, ä, ö i svenskan. Accenttecken över vokalerna skriver man däremot inte ut i vanlig slovensk text, utan bara i läroböcker och ordböcker.

På Göteborgs unviersitets hemsida finns instruktioner för hur man installerar ett tangentbord som både innehåller de slovenska tecknen och svenskans å, ä, ö.

Grammatisk terminologi
Slovenskan är ett formrikt språk och grammatiken är viktig redan från början. Det är därför viktigt att kunna grundläggande grammatisk terminologi. De termer som man måste känna till innan man börjar studera språk på universitetet har jag sammanställt på kursbloggen.
Den som behöver repetition bör därför läsa läroboken Greppa grammatiken. Den är mycket lättsamt och trevligt skriven och innehåller det allra viktigaste. Lycknis tar ca 180 kr för lärobok och facit tillsammans.

I anslutning till boken har förlaget även byggt upp en webbplats med övningar som kan vara nyttiga och lärorika att jobba sig igneom. Dessa går självklart fint att använda för att träna och repetera även om man inte har de tillhörande böckerna.

Du kan också titta på en serie teveprogram som producerats av Göteborgs universitetet för att fräscha upp dina kunskaper.

Om du behöver slå upp en enskild grammatisk term för att få den förklarad kan du göra det på institutionens hemsida. Ett annat bra sätt är att söka motsvarande förklaringar på Wikipedia.

Slovenska A1 • Period 0

2012-02-08T20:00:00.002+01:00

Under Period 0 skall du

göra alla de arbetsuppgifter som du hittar i Ping-Pong,
studera introduktionsavsnittet på sidorna 7-11 i A, B, C... 1, 2, 3, Gremo. Om du inte hunnit få boken hittar du de inledande sidorna på webben.
studera de svenska kommentarerna till detta introduktionsavsnitt,
studera text nr 1-14 i textläsningskompendiet,
lyssna på ljudfilerna till samtliga dessa texter,
läsa Wikipediaartiklarna Slovenien, Sloveniens historia, Slovensk kultur och Slovensk litteratur,
läsa Stane Granda: A brief History of Slovenia,
läsa samtliga 10 webbsidor under rubriken Introduction to Slovenia på sajten Slovenia. Cultural profile. Ministry of Culture of Slovenia & British Council, Slovenia,
läsa samtliga 10 webbsidor under rubriken Literature. Overview på sajten Slovenia. Cultural profile. Ministry of Culture of Slovenia & British Council, Slovenia.

Försök att alltid lyssna på slovensk radio medan du pluggar!

Till period 1

Slovenska A1 • Period 1

2012-02-08T19:00:00.001+01:00

Under Period 1 skall du

delta aktivt i diskussionen av förra periodens översättningar,
studera lektion 1 i ABC, 123, Gremo och tillhörande svenska kommentarer,
läsa text nr 15-22 i textläsningskompendiet och lyssna på de tillhörande ljudfilerna,
läsa Henry R. Cooper: Slovene Literature: A Brief Survey,
se videon om Freising-monumenten,
studera...

Till period 2

Slovenska A1 • Period 2

2012-02-08T18:00:00.000+01:00

Under Period 2 skall du

delta aktivt i diskussionen av förra periodens översättningar,
studera lektion 2 i ABC, 123, Gremo,
studera text nr 23-28 i textläsningskompendiet,
lyssna på ljudfilerna till samtliga dessa texter,
lämna in din översättning av texterna i Ping-Pong,
studera
studera

Till period 3

Slovenska A1 • Period 3

2012-02-08T17:00:00.000+01:00

Under Period 3 skall du

delta aktivt i diskussionen av förra periodens översättningar,
studera lektion 3 i ABC, 123, Gremo,
studera text nr 29-33 i textläsningskompendiet.
lyssna på ljudfilerna till samtliga dessa texter,
lämna in din översättning av texterna i Ping-Pong,
studera
studera
studera

Till period 4

Slovenska A1 • Period 4

2012-02-08T16:00:00.000+01:00

Under Period 4 skall du

delta aktivt i diskussionen av förra periodens översättningar,
studera lektion 4 i A, B, C... 1, 2, 3, Gremo,
studera text nr 34-42 i textläsningskompendiet,
lyssna på ljudfilerna till samtliga dessa texter,
lämna in din översättning av texterna i Ping-Pong,
studera
studera

Till period 5

Slovenska A1 • Period 5

2012-02-08T15:00:00.000+01:00

Under Period 5 skall du

delta aktivt i diskussionen av förra periodens översättningar,
studera lektion 5 i ABC, 123, Gremo,
studera text nr 43-47 i textläsningskompendiet,
lyssna på ljudfilerna till samtliga dessa texter,
lämna in din översättning av texterna i Ping-Pong,
studera
studera
studera

Till period 6

Slovenska A1 • Period 6

2012-02-08T14:00:00.000+01:00

Under Period 6 skall du

delta aktivt i diskussionen av förra periodens översättningar,
studera lektion 6 i ABC, 123, Gremo
studera text nr 48-52 i textläsningskompendiet.
lyssna på ljudfilerna till samtliga dessa texter,
lämna in din översättning av texterna i Ping-Pong,
lyssna på låten Dva, ki ležita med Gal Gjurin,
lämna in en översättning av låten på Ping-Pong,
studera
studera
studera

Till period 7

Slovenska A1 • Period 7

2012-02-08T13:00:00.002+01:00

Under Period 7 skall du

delta aktivt i diskussionen av förra periodens översättningar,
studera lektion 7 i ABC, 123, Gremo,
studera text nr 53-60 i textläsningskompendiet,
lyssna på ljudfilerna till samtliga dessa texter,
lämna in din översättning av texterna i Ping-Pong,
lyssna på låten Tvoje jutro med Vlado Kreslin,
lämna in en översättning av låten på Ping-Pong,
Läs och granska kritiskt UCLA Language Materials Projects sida om slovenskan,
studera
studera

Till period 8

Slovenska A1 • Period 8

2012-02-08T12:00:00.000+01:00

Under Period 8 skall du

delta aktivt i diskussionen av förra periodens översättningar,
studera lektion 8 i ABC, 123, Gremo,
studera text nr 61-65 i textläsningskompendiet,
lyssna på ljudfilerna till samtliga dessa texter,
lämna in din översättning av texterna i Ping-Pong,
lyssna på låten Poglej ven, dežuje med Gal in Galeristi,
lämna in en översättning av låten på Ping-Pong,
studera
studera
studera

Till period 9

Slovenska A1 • Period 9

2012-02-08T11:00:00.001+01:00

Under Period 9 skall du

delta aktivt i diskussionen av förra periodens översättningar,
repetera,
tentera muntligt,
tentera skriftligt.

Till förslag till fördjupad läsning

Slovenska A1 • Fördjupad läsning

2012-02-08T10:00:00.005+01:00

Förslag till vidare läsning för den särskilt intresserade.

På webben
Språk

Nilsson, Morgan (under arbete) Kort slovensk grammatik.

Historia

Štih, Simoniti & Vodopivec (2008) A Slovene History: Society - Politics - Culture. Ljubljana: Inštitut za novejšo zgodovino. Sistory. ISBN 978-9616386-20-3.
En stor länksamling... Dept of History and Civilization, European University Institute, Florens, Italien.
Sistory. History of Slovenia. Institute of Contemporary History.
Slovenien - Landet och dess historia. Svensk-slovenska vänskapsföreningen.
History of Slovenia. World History at KMLA, Zentrale für Unterrichtsmedien.
Timeline of Slovene history. Wikipedia.
History of Slovenia. Wikipedia.

Samhälle

Promotionals publications. Government Communications Office. Republic of Slovenia.
Backround Note: Slovenia. U.S. Department of State
Slovenia. Countries and Their Cultures.
Slovenia. Wikipedia.

Kultur

Culture of Slovenia. Wikipedia.
Art in Slovenia. National Gallery of Slovenia.
The Government of the Republic of Slovenia.
About Slovenia. Government of the Republic of Slovenia.
Statistical Office of the Republic of Slovenia.
Government Communication Office.
Slovenia.si. Government Communication Office of the Republic of Slovenia.
Embassy of the Republic of Slovenia Washington.
Culture.si. Ministry of Culture of the Republic of Slovenia.

Litteratur

Levstik, Fran. Martin Krpan z Vrha. / Martin Kerpan z Verha.
Cankar, Ivan . Hlapec Jernej.
Prežihov Voranc. Samorastniki.

Böcker

Holmqvist, Lena. 2004. Švedsko-slovenski slovar. Ljubljana: SAZU. 302 ss. ISBN 961-6500-24-4.
Komac, D. 2001. Splošni angleško-slovenski in slovensko-angleški moderni slovar. Ljubljana: Cankarjeva založba. 910 ss. ISBN 961-231-229-X.
Luthar Oto (red.) (2008) The Land Between. A history of Slovenia. Frankfurt am Main: Peter Lang, ISBN 978-3-631-57011-1, 561 s.
Mrak, Rojec & Silva-Jauregui (red.) (2004) Slovenia: from Yugoslavia to the European Union. Washington, DC: World Bank, ISBN 0821357182, 446 s. Finns vid minst 29 svenska bibliotek samt som e-bok.
Dizdarevic, Jasmina, and Lucka Letic. Slovenia, 2000.
Fink-Hafner, Danica, and John Robbins. Making a New Nation: The Formation of Slovenia, 1997.
Fallon, Steve. Slovenia: Lonely Planet Guide, 1995.
Prunk, Janko. A Brief History of Slovenia. 1994.
Mitrović, Marija. 2001. Geschichte der slowenischen Literatur. Klagenfurt: Hermagoras. ISBN 3-85013-834-8.
Pogačnik, Jože. 1989. Twentieth Century Slovene Literature. Ljubljana: Association des écrivains slovènes.
Barac, Antun. 1972. A History of Yugoslav Literature. Ann Arbor.
Slokan, France. 1972. Panorama littéraire slovène. Ljubljana: Association des écrivains slovènes.

H.C. Andersen: Princesa na zrnu graha / Prinsessan på ärten

2012-02-08T09:52:00.001+01:00

H.C. Andersen: Juha iz špile

2012-02-08T09:35:00.001+01:00

H.C. Andersen: Cvetlice male Ide / Lilla Idas blommor

2012-02-08T09:22:00.000+01:00

H.C. Andersen: Spanček zaspanček / Ole Lukøje

2012-02-08T09:16:00.000+01:00

H.C. Andersen: Vrtnar in njegova družina / Trädgårdsmästaren och herrskapet (på sl. hans familj)

2012-02-08T08:57:00.003+01:00

H.C. Andersen: Sneženi mož / Snögubben

2012-02-08T08:48:00.001+01:00

Slovenska A2 • Fördjupad läsning

2012-02-07T10:00:00.008+01:00

Förslag till vidare läsning för den särskilt intresserade.

På webben

Språk

Toporišič, J. (2001) Slovenski pravopis. Ljubljana: Založba ZRC. 1805 pp. ISBN 961-6358-37-5.
Derbyshire, W.W. (1993) A Basic Reference Grammar of Slovene.
Greenberg, M.L. A Short Reference Grammar of Standard Slovene.
Lencek, R.L. (1980) Introduction to the Slovene Language. New York: Columbia University, Department of Slavic Languages. 327 s.

Översättning

Bajec, A. m. fl. (2000) Slovar slovenskega knjižnega jezika. Ljubljana: Državna založba Slovenije. 1714 pp. ISBN 86-341-1111-3.

Litteratur

Slovenska författarförbundets författarförteckning.
Center for Slovenian Literature.
Slovenia - Poetry International Web.
National and University Library.
Scholarly Digital Editions of Slovenian Literature.
Lyrikline.org
Študentska založbas Reading Room
Contemporary Slovenian Poetry 1
Contemporary Slovenian Poetry 2
Contemporary Slovenian Poetry 3
Contemporary Slovenian Short Stories
Contemporary Slovenian Novel
Contemporary Slovenian Drama
Dolores Medens Bibliografi över webbpublicerade översättningar från slovenska
Hans Åkerström (2010) Bibliografi över slovensk skönlitteratur översatt till svenska.
Miran Hladnik. Some Slovene literature, available in English.

Böcker

Herrity, P. (2000) Slovene: A Comprehensive Grammar. London: Routledge. 372 pp. ISBN 0-415-23147-7 (hard cover), 0-415-23148-5 (pb)
Svane, G.O. (1958) Grammatik der slowenischen Schriftsprache. Kopenhagen: Rosenkilde und Bagger. 151 pp. ISBN saknas.
Vincenot, C. (1975) Essai de grammaire slovène. Ljubljana: Mladinska knjiga. 353 pp. ISBN saknas.
Holmqvist, Lena. 2004. Švedsko-slovenski slovar. Ljubljana: SAZU. 302 ss. ISBN 961-6500-24-4.
Komac, D. 2001. Splošni angleško-slovenski in slovensko-angleški moderni slovar. Ljubljana: Cankarjeva založba. 910 ss. ISBN 961-231-229-X.
Debenjak, D. m.fl. 2003. Veliki slovensko-nemški slovar. Ljubljana: Državna založba Slovenije. 1652 ss. ISBN 86-341-3033-9.
Šlenc, S. m.fl. 2006. Veliki slovensko-italijanski slovar. Ljubljana: DZS. 1539 sidor. ISBN 86-341-1999-8.
Grad, A. & Leeming, H. 1994. Veliki slovensko-angleški slovar. Ljubljana: Državna založba Slovenije. 827 ss. ISBN 86-341-0984-4.

Litteratur: Dušan Čater (1968 -)

2012-02-02T15:06:00.000+01:00

engelska: Love-Seat, History Is Written by The Winner, First Day, och The Forecast i: The key witnesses: the younger Slovene prose at the turn of the millennia. Aleš Berger (ed.). (Litterae slovenicae). 2003. Ljubljana: Slovene Writers' Association.

hans verk på webben:

engelska: Read Central

av: Dolores Meden ©

Litteratur: Aleš Čar (1971 -)

2012-02-02T15:02:00.001+01:00

översättningar av hans verk:

engelska: Out of Order och The Floors i: The key witnesses: the younger Slovene prose at the turn of the millennia. Aleš Berger (ed.). (Litterae slovenicae). 2003. Ljubljana: Slovene Writers' Association.

hans verk på webben:

svenska: Ljubljana anropar - nutida slovensk skönlitteratur i urval
svenska: Han (novell)
engelska: Read Central
tyska: Read Central
spanska: Read Central

av: Dolores Meden ©

Litteratur: Valentin Cundrič (1938 -)

2012-02-02T14:55:00.001+01:00

översättningar av hans verk:

engelska: Štiriperesna: [pesmi v angleškem, slovenskem, nemškem in srbskem jeziku]. Translated by Magdalena Cundriè. Tavèarjeva 1b, 4270 Jesenice, 2004. 96 pp. ISBN 961-90993-6-2.

av: Dolores Meden ©

Litteratur: Andrej Kokot: Pred moja usta // Framför min mun

2012-02-01T18:29:00.005+01:00

Pred moja usta
so zavalili kamen ponižanja
in vanj vklesali molk.

De har blockerat min mun
med förnedringens sten
och i den huggit in tystnad.

Pred moj dom
so položili mojo ubito besedo
in zasuli s cvetjem veselja.

Framför mitt hem
har de lagt mitt livlösa ord
och översållat det med glädjens blommor.

översatt av: Dolores Meden 2012-01
granskad av: Morgan Nilsson

Litteratur: Andrej Kokot (1936-)

2012-02-01T17:54:00.005+01:00

översättningar av hans verk:

engelska: urval dikter i Koroška slovenska poezija/Carinthian Slovenian Poetry, Hermagoras Pr (April 1984)

hans verk på webben:

svenska/slovenska: Pred moja usta // Framför min mun
svenska/slovenska: Udari // Slå
tyska: solit.at - dikter
slovenska: solit.at - dikter

av: Dolores Meden ©

Litteratur: Andrej Kokot: Udari // Slå

2012-02-01T17:39:00.004+01:00

Udari zemljo,
da te bo ljubila.
Užali mater,
da te povzdigne v nebo.
Ubij prijatelja,
da te sovražnik počasti.
Uniči brata,
da padeš z njim v isti grob.

Slå jorden,
för att den ska älska dig.
Såra mor,
för att hon ska höja dig till skyarna.
Döda vännen,
för att fienden ska prisa dig.
Förinta brodern,
för att med honom falla i samma grav.

översatt av: Dolores Meden 2012-01

Litteratur: Tone Kuntner (1943- )

2012-02-01T15:52:00.005+01:00

översättningar av hans verk:

engelska: My House. Sidney: Slovenian Australian Literary and Arts Circle, 1987.

hans verk på webben:

svenska: Det slog dig (dikt)
svenska: En dikt om den övergivna brunnen (dikt)
svenska: Jag vet, att jag älskar dig (dikt)
svenska: Jag är inte ett äppelträd (dikt)

av: Dolores Meden ©

Litteratur: Tone Kuntner: Vem, da te ljubim // Jag vet, att jag älskar dig

2012-02-01T15:40:00.006+01:00

Vem da te ljubim,

ker me tvoje veselje
veseli,
ker me tvoja žalost
žalosti,
ker me tvoja bolečina
boli,
ker sem lep
od tvoje lepote,
ker sem dober
od tvoje dobrote.

In vem, da me ljubiš ti.

Jag vet, att jag älskar dig,

för din glädje
glädjer mig,
för din sorg
gör mig sorgsen,
för din smärta
smärtar mig,
för jag är vacker
av din skönhet,
för jag är god
av din godhet.

Och jag vet, att du älskar mig.

översatt av: Dolores Meden 2012-01

Litteratur: Matej Bor: Smrt // Döden

2012-02-01T14:31:00.008+01:00

Bila je blaga smrt,
da sem se vstavil
pred njo
pa snel klobuk in jo pozdravil:
Kako je kaj?
- Še kar.
In sva odšla
po poti,
ki jo samo smrt ubira,
in v meni ni bilo
prav nič nemira,
le tiha radost,
da sva se našlà.

Så blid var döden,
att jag stannade upp
inför den
tog av mig hatten och hälsade på den:
Hur är det?
- Synd att klaga.
Och så gick vi vidare
längs vägen,
som bara döden tar,
och jag kände
ingen oro alls,
bara en stilla glädje,
att vi funnit varandra.

översatt av: Dolores Meden 2012-01
granskad av: Morgan Nilsson

Litteratur: Neža Maurer (1930-)

2012-02-01T13:01:00.005+01:00

hennes verk på webben:

svenska: Jag täcker dig med det röda täcket

av: Dolores Meden ©

Litteratur: Neža Maurer: Pokrivam te z rdečo odejo // Jag täcker dig med det röda täcket

2012-02-01T09:38:00.008+01:00

Pokrivam te z rdečo odejo,
čuvam ogenj v peči,
ne ugašam luči,
vsak dan navijam uro
in odpiram okna:
svež zrak je življenje.

Jag täcker dig med det röda täcket,
jag vaktar elden i spisen,
jag släcker inte ljusen,
varje dag drar jag upp klockan
och öppnar fönstren:
frisk luft är livet.

Tiho ležiš v postelji
in me gledaš.
Zrak v sobi je nasičen z ljubeznijo
in smrtjo.

Tyst ligger du till sängs
och tittar på mig.
Luften i rummet är mättad med kärlek
och död.

översatt av: Dolores Meden 2012-01

Litteratur: Primož Trubar: Ena duhovska peisen zuper Turke // En psalm mot turkarna

2012-01-12T16:47:00.003+01:00

Bug oča, bodi per nas,
Kadar nom bode vrnreti;
Našo revo žalost znaš,
Turk, vrag nas hto požreti.
Obtu skaži tujo Muč,
Ne pusti nas zatrejti,
Vragu lažom verjeti,
Hudo smert konec vzeti,
Bodi naša zvejst pomuč,
Tuj nam vselej na strani,
V pravi veri ohrani,
Pred tursko silo brani,
Bodi naš ščit dan tar nuč,
V sliši nas, lubi oča Bug.

Fader vår, var med oss
När vi skall dö
Vår sorgsna misär känner du
Turken, den djävulen vill sluka oss.
Visa här din makt
Lämna oss inte att nedtryckas
Att djävulens lögner tro
Att till sist en fasansfull död möta
Var vår trogna hjälpare
Stå alltid vid vår sida
Bevara oss i den sanna läran
Försvara oss från den turkiska makten
Var vår sköld om dagen och om natten
Hör oss, älskade fader gud

Jezus Cristus naš Bug kral,
Naša božja pravica,
Našee grehe si z nas spral,
Rešil nas od hudiča.
Ne daj de bi tuja čast,
Od Turkov se zatrla,
Od Papeža zavergla,
Tuja Cerkov rezderla,
Skaži zdaj tujo oblast,
Daj se vsem ludem znati,
Povsod prov pridigati,
V te terdnu verovati,
Ne daj nom od tebe past,
V sliši nas, Jezus lubi Bug.

Jesus Kristus, vår guds och konung
Vår gudomliga rätt
Våra synder du renat oss från
Bevarat oss från djävulen.
Låt inte din lära,
Utplånas av turkarna
avfalla från påven.
Din kyrka rämna.
Visa nu din makt
Ge dig till känna för alla
Att överallt predika rätt
På dig fast tro
Låt oss inte falla från dig,
Hör oss Jesus, vår älskade gud

Sveti Duh naš Vučenik,
Skaži nom tujo milost,
Naš vseh Troštar, Pomočnik,
Gledaj na našo dinost.
Vrag, smert, Turk nas strašijo,
Kir smo Boga spoznali,
Po tujim vuku dijali,
Jezusu se podali,
Zatu nas souvražijo,
Daj nom v veri obstati,
Tuj vuk vselej deržati,
Turkom Trojico znati,
De nas več ne dražijo,
V sliši nas, lubi Sveti Duh.

Den heliga ande, vår vägvisare
Visa oss din nåd
Allas vår hjälpsame tröstare
Skåda vår sammanhållning
Djävulen, döden, turken skrämmer oss
För vi har bekänt oss till gud
Handlat i enlighet med din lära
Vigt oss åt Jesus
Därför hatar de oss
Giv oss att förbli i tron
Din lära att för alltid hålla
Ge turkarna insikt om treenigheten
Så att de aldrig mer plågar oss
Hör oss, älskade heliga ande

översatt av Gandalf Tätting 2011-05

Litteratur: Avguština Budja (1945 -)

2012-01-12T16:10:00.000+01:00

översättningar av hennes verk:

svenska: urval dikter i Andrejević, Nenad & Milos, Jon (red.), Ett öppet fönster: översikt över jugoslavisk poesi i Sverige, Symposion, Stockholm, 1990

av: Dolores Meden ©

Litteratur: Brvar, Andrej (1945 -)

2012-01-12T16:05:00.000+01:00

översättningar av hans verk:

engelska: urval dikter i The Fire Under the Moon : Comtemporary Slovene Poetry, PM Books / Black Dirt Press / Elgin College / University of Tennessee (1999)
bosniska: Naplavine, pjesme, Tugra, Sarajevo, 2005.
serbokroatiska: Sve je pjesma, pjesme, Književna zajednica Novog Sada, 1987.

hans verk på webben:

tyska: Lyrikline

av: Dolores Meden ©

Litteratur: Igor Bratož (1960-)

2012-01-12T16:00:00.001+01:00

översättningar av hans verk:

bosniska: Ataskilska biblioteka, priče, Vodnikova domačija, 1995.

hans verk på webben:

engelska: Blesok

av: Dolores Meden ©

Litteratur: Matej Bor (Vladimir Pavšič) (1913 - 1993)

2012-01-12T15:56:00.001+01:00

översättningar av hans verk:

engelska: A wanderer in the atom age 1970, Ljubljana: DZS, epos, 69 pp.
engelska: A wanderer went through the atom age 1961, London: Adam books, epos, 30 pp.

hans verk på webben:

svenska: Smrt // Döden

av: Dolores Meden ©

Litteratur: Berta Bojetu-Boeta (1946 - 1997)

2012-01-12T15:51:00.002+01:00

översättningar av hennes verk:

engelska: Filio is not home (a fragment) no transl. in: The Veiled Landscape, pp. 87-92.
bosniska: Uri ili žena i psi, proza, Vodnikova domačija, 1995.
serbokroatiska: Filio nije kod kuće, roman, Grafičar, Tuzla, 1991.

av: Dolores Meden ©

Litteratur: Cvetka Bevc (1960-)

2012-01-12T15:29:00.000+01:00

översättningar av hennes verk:

italienska: urval dikter i Decametron : dieci poeti sloveni contemporane. Ljubljana : Slovene Writers’ Association, 2009.

av: Dolores Meden ©

Litteratur: Nejc Bernard (1970 -)

2012-01-12T15:22:00.001+01:00

översättningar av hans verk:

engelska: urval dikter i The Fire Under the Moon : Comtemporary Slovene Poetry, PM Books / Black Dirt Press / Elgin College / University of Tennessee (1999)

av: Dolores Meden ©

Litteratur: Ciril Bergles (1934 -)

2012-01-12T15:16:00.001+01:00

översättningar av hans verk:

engelska: Ellis Island Translated by Jože Žohar. Aleph, 15, Bilingual edition. Ljubljana: Književna mladina Slovenije, 1988. 138 pp.

hans verk på webben:

svenska: Človek je človek // En människa är en människa (dikt)

av: Dolores Meden ©

Litteratur: Mihaela Barišić (1946 -)

2012-01-12T15:11:00.001+01:00

översättningar av hennes verk:

svenska: urval dikter i Andrejević, Nenad & Milos, Jon (red.), Ett öppet fönster: översikt över jugoslavisk poesi i Sverige, Symposion, Stockholm, 1990

av: Dolores Meden ©

Litteratur: France Balantič (1921 - 1943)

2012-01-12T15:06:00.001+01:00

översättningar av hans verk:

engelska: Elegy (Žalostinka) Transl. by P. M. H. Morgan in: Slovene Studies, vol. 20-21, 1998-1999, p. 253, and in: A Bilingual Anthology of Slovene Literature, pp. 253.

hans verk på webben:

engelska: Slovene Studies Journal Vol 20-21 (1998-1999)

av: Dolores Meden ©

Litteratur: Esad Babačić (1965 -)

2012-01-12T14:43:00.001+01:00

översättningar av hans verk

engelska: urval dikter i The Fire Under the Moon : Comtemporary Slovene Poetry, PM Books / Black Dirt Press / Elgin College / University of Tennessee, 1999.
bosniska: Malom Bokseru, pjesme, Vodnikova domačija, 1995.

hans verk på webben:

engelska: Blesok

av: Dolores Meden ©

Litteratur: Alja Adam (1976 - )

2012-01-12T14:37:00.002+01:00

översättningar av hennes verk:

italienska: La danza del mandrolo (Ples mandljevca). Faenza: Mobydick, 2008. översatt av: Jolka Milič.

hennes verk på webben:

engelska: Contemporary Slovenian Poetry 3

av: Dolores Meden ©

Litteratur: France Bevk (1890-1970)

2012-01-12T13:18:00.000+01:00

några viktiga verk:

prosa

Rablji (1923)
Ljudje pod Osojnikom (1925)
Smrt pred hišo (1925)
Znamenja na nebu (triologi: Krvavi jezdec, Škorpijoni zemlje, Črni bratje in sestre) (1927-1929)
Vihar (1928)
Zastava v vetru (1928)
Krivda (1929)
V zablodah (1929)
Človek proti človeku (1930)
Umirajoči bog Triglav (1930)
Vedomec (1931)
Žerjavi (1932)
Kaplan Martin Čedermac (1938)
Novele (1947)

barn och ungdom

Pastirčki pri kresu in plesu (1920)
Tatič (1923)
Jagoda (1930)
Lukec in njegov škorec (1931)
Lukec išče očeta (1932)
Pastirci (1935)
Čarovnica Čirimbara (1938)
Grivarjevi otroci (1939)
Pesterna (1939)
Tonček (1948)
Otroška leta (1949)
Mali upornik (1951)
Črni bratje (1952)
Razbojnik Saladin (1959)
Luna (1960)
Mladost med gorami (1960)
Otroci samote (1963)
Učiteljica Breda (1963)

av: Dolores Meden ©

Litteratur: Josip Vandot (1884-1944)

2012-01-12T13:13:00.001+01:00

några viktiga verk:

poesi

Bele noči (1991)

prosa

Daleč od Prisanka (1985)
Zapiski iz pregnanstva (1985)

barn och ungdom

Kekec na hudi poti (1918)
Kekec na volčji sledi (1922)
Kekec nad samotnim breznom (1924)
Kekec z naših gora (1936)
Kocljevo maščevanje (1966)
Popotovanje naše Jelice (1966)
Kekčeve zgodbe (1969)

av: Dolores Meden ©

Litteratur: Josip Ribičič (1886-1969)

2012-01-12T13:08:00.001+01:00

några viktiga verk:

prosa

Razvaline (1917)
Za zapahi (1959)

barn och ungdom

Kraljestvo čebel (1912)
Vsem dobrim (1913)
Šest mladinskih iger (1922)
V kraljestvu palčkov (1922)
Kraljica palčkov (1923)
Zavratne pošasti (1924)
Igrice (1927)
Kokošji rod (1927)
Mihec in Jakec (1930)
Miškolin (1931, 1957)
Miklavževa noč (1934)
Kralj Honolulu (1935)
Barka zaplavala (1936)
Čurimurčki (1937)
Nana, mala opica (1937)
Tinkin zajček (1938, 1954)
Upornica (1940)
Črni muc vasuje (1945)
Udarniki (1946)
Tinče in Binče (1949)
Mucolin in volk (1952)
Trije na pohodu (1954)
Rdeča pest (1955)
Cenček in dedek Mraz (1958)
Razbita hajka (1960)
Branko, morje in še kaj (1960)
Moja mlada leta (1965)

hans verk på webben:

slovenska: Razvaline (1916, prosa)
slovenska: Spoznanje (1913, prosa)

av: Dolores Meden ©

Litteratur: Ivan Pregelj (1883-1960)

2012-01-12T13:04:00.001+01:00

några viktiga verk:

poesi

Spominčice na maj (1905)
Romantika (1910)
Osmero pesmi (1926)

prosa

Mlada Breda (1913)
Otroci sonca (1919)
Plebanus Joannes (1920)
Matkova Tina (1921)
Peter Pavel Glavar (1922)
Bogovec Jernej (1923)
Zgodbe zdravnika Muznika (1923)
Šmonca (1924)
Božji mejniki (1925)
Oče, budi volja tvoja (1926)
Tolminci (1927)
Štefan Golja in njegovi (1928)
Peter Markovič, strah ljubljanskih šolarjev (1929)
Zapiski gospoda lanspreškega (1929)
Umreti nočejo! (1930)
Magister Anton (1930)
Idile in groteske (1931)
Idila v Sopotih (1933)
Usahli vrelci (1933)
Na vakance (1944)

dramatik

Azazel (1921)
V Emavs (1925)
Komposteljski romarji (1925)
Salve, virgo Catharina (1928)

hans verk på webben:

engelska: Slovene Studies Journal Vol 20-21 (1998-1999)

av: Dolores Meden ©

Litteratur: Lili Novy (1885-1958)

2012-01-12T13:01:00.000+01:00

(född: Haumeder)

några viktiga verk:

poesi

Temna vrata (1941)
Oboki (1959)
Goreče telo (1985)

barn och ungdom

Mojca in živali (1950)
Sadje 3 (1953)
Pika – poka (1968)
Majhni ste na tem velikem svetu (1973)

av: Dolores Meden ©

Litteratur: Anton Novačan (1887-1951)

2012-01-12T12:34:00.003+01:00

några viktiga verk:

poesi

Peti evangelij (1948)
Rdeči Panteon (1955)

prosa

Naša vas I-II (1912, 1913)
Samosilnik (1923)

dramatik

Veleja (1920)
Herman Celjski (1928)
Friderik Celjski (1954)

essäer

Jeruzalem-Kairo. Spomin (1942-1945, 1986)

på webben:

slovenska: Borba z angelom; Iz cikla "Večeri ob Nilu" (1940, poesi)
slovenska: Capricco (1927, poesi)
slovenska: Hieroglifi (1939, poesi)
slovenska: Invalid Tina (1939, poesi)
slovenska: Klavdij (1917, poesi)
slovenska: Litanije spoznavalcev (1923, poesi)
slovenska: Ljubljanski feuilleton; Penatom pri "Kolovrtu" (1923, poesi)
slovenska: Maître bourreau; L. Sonja meni - jaz L. Sonji (1925, poesi)
slovenska: Na pragu (Jelisavi) (1918, poesi)
slovenska: Oče Mrak (1917, poesi)
slovenska: Očetu (1924, poesi)
slovenska: Po nevihti (1920, poesi)
slovenska: Razbojnik (1919, poesi)
slovenska: Sveti se, sveti Jeruzalem; (Iz "Evangelija sv. Lukeža".) (1927, poesi)
slovenska: Titan (1918, poesi)
slovenska: Trije konji (1917, poesi)
slovenska: Većeri ob Nilu (1933, poesi)
slovenska: Zbogom (1918, poesi)
slovenska: Amfiktionije ali Janez Goligleb (1940, dramatik)
slovenska: Celjska kronika (1925, dramatik)
slovenska: Nadčlovek (1939, dramatik)
slovenska: Hudič v ulici Sv. Mihéla (1917, prosa)
slovenska: Krčma Čamarjeva (1918, prosa)
slovenska: Munira; Šeher Sarajevu (1923, prosa)
slovenska: Muri preganja vrane (1917, prosa)
slovenska: Papiga; Poglavje "Ugaslih vulkanov" (1925, prosa)
slovenska: Peter Kobula (1923, prosa)
slovenska: Samosilnik (1922, prosa)

om hans verk:

slovenska: Novačanovo dadaistično besedilo iz leta 1921 (1921, av Igor Grdina)

av: Dolores Meden ©

Litteratur: Stanko Majcen (1888-1970)

2012-01-12T12:27:00.001+01:00

några viktiga verk:

poesi

Dežela (1963)

prosa

Bogar Meho (1944)
Povestice (1962)

dramatik

Čudež (1915)
Kasija (1919)
Dediči nebeškega kraljestva (1920)
Apokalipsa (1923)
Prekop (1935)
Matere (1945)
Revolucija (1952)
Bogar Meho in Marija (1971)
Brez sveče (1981)
Ženin na Mlaki (1981)

av: Dolores Meden ©

Litteratur: Vladimir Levstik (1886-1957)

2012-01-12T12:24:00.001+01:00

några viktiga verk:

prosa

Obsojenci (1909)
Gadje gnezdo (1918)
Zapiski Tine Gramontove (1919)
Pravica kladiva (1926)
Višnjeva repatica (1926)
Dejanje (1934)
Hilarij Pernat (1966)

av: Dolores Meden ©

Litteratur: Alojz Gradnik (1882-1967)

2012-01-12T12:20:00.002+01:00

några viktiga verk:

poesi

Padajoče zvezde (1916)
Pot bolesti (1922)
De profundis (1926)
Svetle samote (1932)
Večni studenci (1938)
Zlate lestve (1940)
Bog in umetnik (1943)
Pesmi o Maji (1944)
Pojoča kri (1944)
Primorski soneti (1952)
Harfa v vetru (1954)
Eros-Tanatos (1962)
Pesmi (1962)
Izbrane pesmi (1964)
Lucipeter (1972)

barn och ungdom

Narobe svet (1953)

översättningar av hans verk:

engelska: Eros-Thanatos (Eros-Tanatos) Transl. by William Mathews and Janko Lavrin
engelska: Message from the Grave (Besede iz groba) Transl. by Paul Selver in: Slovene Studies, vol. 20-21, 1998-1999, pp. 163, and in: A Bilingual Anthology of Slovene Literature, pp. 163.
engelska: Poems 1964, London: John Calder, 48 s.

hans verk på webben:

engelska: Slovene Studies Journal Vol 20-21 (1998-1999)

av: Dolores Meden ©

Litteratur: Pavel Golia (1887-1959)

2012-01-12T12:14:00.001+01:00

några viktiga verk:

poesi

Pesmi o zlatolaskah (1921)
Večerna pesmarica (1921)
Pesmi (1936)
Izbrane pesmi (1951)
Gospod Baroda in druge ljudske pesmi (1966)

dramatik

Dobrudža (1915)
Kralj brezpravnih (1928)
Kulturna prireditev v Črni mlaki (1933)

barn och ungdom

Petrčkove poslednje sanje (1921)
Triglavska bajka (1926)
Jurček (1932)
Sneguljčica (1950)
Igre (1953)
Pesmi in igre za mladino (1985)

på webben:

slovenska: Domotožje (1919, poesi)
slovenska: Lestve (1919, poesi)
slovenska: Marche funébre (1927, poesi)
slovenska: Na bojišče (1919, poesi)
slovenska: Pepelnična sreda och Pevec (1914, poesi)
slovenska: Privid (1935, poesi)
slovenska: Procesija (1919, poesi)
slovenska: Večer (1926, poesi)
slovenska: Vera (1926, poesi)

av: Dolores Meden ©

Litteratur: Izidor Cankar (1886-1958)

2012-01-12T12:10:00.000+01:00

några viktiga verk:

prosa

S poti (1919)

essäer

Obiski (1920)

av: Dolores Meden ©

Litteratur: Oton Župančič (1878-1949)

2012-01-12T12:07:00.001+01:00

några viktiga verk:

poesi

Časa opojnosti (1899)
Čez plan (1904)
Samogovori (1908)
Mlada pota (1920)
V zarje Vidove (1920)
Naša beseda (1929)
Zimzelen pod snegom (1945)

dramatik

Noč na verne duše (1904)
Veronika Deseniška (1924)

barn och ungdom

Pisanice (1900)
Lahkih nog naokrog (1912)
Sto ugank (1915)
Ciciban in še kaj (1915)
Mehurčki in petdeset ugank (1952)

hans verk på webben:

svenska: Jezero // Sjön (dikt)
svenska: Tiho prihaja mrak // Tyst anländer mörkret (dikt)
engelska: Slovene Studies Journal Vol 20-21 (1998-1999)

av: Dolores Meden ©

Litteratur: Rado Murnik (1870-1932)

2012-01-12T11:59:00.001+01:00

några viktiga verk:

prosa

Groga in drugi (1895)
Ata Žužamaža (1900)
Navihanci (1902)
Znanci (1907)
Jari junaki (1909)
Matajev Matija (1909)
Hči grofa Blagaja (1911-1913)
Ženini naše Koprnele (1921)
Lepi Janičar (1954)

hans verk på webben:

slovenska: Lovske bajke in povesti

av: Dolores Meden ©

Litteratur: Edvard Kocbek: Mavrica / Regnbåge

2012-01-12T09:17:00.004+01:00

Mislil sem si, mesečina,
ko pa sem se zganil,
sem vedel, tišina.

Jag tänkte, månsken,
men när jag böjde mig,
visste jag, tystnad.

Mislil sem si, tišina,
ko pa sem odprl oči,
sem vedel, temina.

Jag tänkte, tystnad,
men när jag öppnade ögonen,
visste jag, mörker.

Mislil sem si, temina,
ko pa sem jo pobožal,
sem vedel, milina.

Jag tänkte, mörker,
men när jag smekte det,
visste jag, ömhet.

Mislil sem si, milina,
ko pa sem jo našel z usti,
sem vedel, bolečina.

Jag tänkte, ömhet,
men när jag fann den med munnen,
visste jag, smärta.

översatt från slovenska av: Dolores Meden 2012-01

Litteratur: Ivan Minatti: Svetilka / Lyktan

2012-01-11T15:01:00.012+01:00

Bedno je biti svetilka
na samotnem vogalu
in sijali — ne veš čemu;
grenko zreti noč za nočjo
vedno iste obraze hiš,
vsako jesen bolj temnih in starikavih;
žalostno se pomenkovati
kdo ve že od kdaj
— svetilke so brez spomina —
kdo ve doklej še
z zaspanimi jutri
in redkobesednimi nočmi
o zdavnaj znanih, pradavnih rečeh;
grenko poslušati,
kako enolično kaplja čas
iz zvonika onkraj reke,
zdolgočaseno,
ko da se ni in se nikoli ne bo
prav nič zgodilo
— le kaj naj pričakuje svetilka
na samotnem vogalu —
čeprav se vrbe preoblačijo
zdaj v zlato zdaj v zeleno;
klavrno gledati
negiben, prikovan v zid,
kako prihajajo in odhajajo ptice,
vsako leto druge,
in čakati, da paglavec
z dobro pomerjenim kamnom
pogodi cilj.

Det är eländigt att vara en lykta
i ett ensligt hörn
och lysa — för ingen vet vad;
bittert stirra natt efter natt
alltid på samma husfasader,
varje höst mörkare och äldre;
sorgligt prata
ingen vet längre hur länge
— lyktor är utan minne —
ingen vet hur länge än
med sömniga morgnar
och fåordiga nätter
om för länge sedan kända, urgamla saker;
bittert höra,
hur enformigt tiden droppar
från klocktornet vid floden,
uttråkad,
som att inget alls har och inget
kommer att hända
— men vad ska lyktan förvänta sig
i det ensliga hörnet—
fastän pilarna klär om
än i guld än i grönt;
ynkligt titta
orörlig, fastnaglad i väggen,
hur fåglarna kommer och flyger iväg,
varje år andra,
och vänta, att en yngling
med en rätt riktad sten
träffar målet.

översatt från slovenska av: Dolores Meden 2012-01
granskat av Morgan Nilsson

Litteratur: Josip Murn Aleksandrov (1879-1901)

2012-01-01T15:49:00.003+01:00

några viktiga verk:

poesi

Pesmi in romance (1903)

på webben

svenska: Himmel, himmel
svenska: Snö

Litteratur: Franc Ksaver Meško (1874-1964)

2012-01-01T15:41:00.000+01:00

några viktiga verk:

poesi

Iz srca in sveta (1918)

prosa

Hrast (1896)
Slike in povesti (1898)
Iz mojega dnevnika (1900)
Črtice (1901)
Ob tihih večerih (1904)
Mir božji (1906)
Na poljani (1907)
Črna smrt (1911)
Slike (1918)
Naše življenje (1922, 1927)
Črtice (1931)
Novele (1945)
Romance in povesti (1948)
V Koroških gorah (1950)

barn och ungdom

Mladim srcem (1910-1951)

dramatik

Na smrt obsojeni? (1908)
Mati (1914)
Pri Hrastovih (1921)

Litteratur: Zofka Kveder (1878-1926)

2012-01-01T15:14:00.002+01:00

några viktiga verk:

prosa

Misterij žene (1900)
Odsevi (1902)
Iz naših krajev (1903)
Nada (1902-1904)
Iskre (1905)
Njeno življenje (1914)
Hanka (1938)

dramatik

Pravica do življenja (1901)
Ljubezen (1906)
Amerikanci (1908)
Arditi na otoku Krku (1923)

barn och ungdom

Vladka in Mitka (1927)
Vladka, Mitka in Mirica (1928)

hennes verk på webben

svenska: Kvinnors mysterium ur Misterij žene (1900) sid. 45
slovenska: Misterij žene (1900)
slovenska: Amerikanci
slovenska: Zofka Kveder på Wikivir

om henne och hennes verk på webben

slovenska: Jugoslovanski nacionalizem av Taras Kermauner (2003)

Litteratur: Alojz Kraigher (1877-1959)

2012-01-01T15:05:00.001+01:00

några viktiga verk:

prosa

Kontrolor Škrobar (1914)
Mlada Ljubezen (1923)
Novele (1946)
Na robu življenja (1961)

dramatik

Školjka (1911)
Umetnikova trilogija (1921)
Na fronti sestre Žive (1929)

Litteratur: Dragotin Kette (1876-1899)

2012-01-01T12:00:00.013+01:00

Dragotin Kette, född 19 januari 1876, död 26 april 1899, anses vara den slovenske författaren som efter France Prešeren gav sonetten en ny briljans, nytt värde och gjorde en fri modernisering av den.

Hans liv
Dragotin föddes i Prem som ligger i kommunen Ilirska Bistrica, Slovenien. Han var son till Filip Kette och Ana ( född Valenčič). Fadern var lärare och organist, modern dog redan när Dragotin var barn. Han började gymnasiet i Ljubljana 1888 men avbröt studierna och 1890/91 började han läsa till lärare. Efter faderns död så ombesörjde morbrodern Ivan för Kette men i gengäld krävde han att Kette skulle studera teologi. Detta ledde till att Kette avbröt sin lärarutbildning, trots att han var duktig, och återvände till gymnasiet. Kette tog sig friheten att skriva en satirisk vers om biskopen Jakob Missia (1838-1902) och straffades av skolan för det. Året därpå tvingades han betala skolavgift och på grund av jordbävningen i Ljubljana 1895 avbröt han sina studier. Kette flyttade till Novo mesto 1896 och tog sin examen där 1898. Kette tyckte väldigt mycket om huvudtorget i Novo mesto och skrev även flera dikter om det ex. Prekrasni trg. Där blev han även förälskad i Angela Smola, distrikts domarens dotter, och skrev flera dikter till henne bland annat den impressionistiska dikten Na trgu (På torget). Efter sin examen var han tvungen att göra en 3-årig värnplikt i Trieste, Italien. Strax efter inkallelsen insjuknade han i tuberkulos och fick frisedel, för att bara någon månad senare dö, endast 23 år gammal, i en övergiven sockerfabrik som kallas Cukrarna i Ljubljana, Slovenien. Hans grav finns på kyrkogården Žale, i stadsdelen Bežigrad, Ljubljana

Hans verk
Kette började skriva dikter när han kom i kontakt med det hemliga gymnasiesällskapet Zadruga, 1893, det var även där som han lärde känna Ivan Cankar (1876-1918), Oton Župančič (1878-1949) och Josip Murn Aleksandrov (1879-1901). Kette skrev endast under fem år och då tillkom en samling dikter som idag anses vara en utav de främsta inom den slovenska poesin. De vanligaste teman i hans dikter är bondemotiv och upplevelsen av naturen men i centrum hittar man alltid kärlek och reflektion. De mest tankeväckande dikterna tar upp tankar kring livets mening i vilka han andligt närmar sig de europeiska symbolisterna. Han skrev också narrativa dikter som Melanholične misli (Melankoliska tankar). Han är mest känd för sin erotiska, intima och subjektiva diktning men han skrev även poesi och sagor för barn som Otroške pesmi in povestice (trycktes: 1950) och Šivilja in škarjice (trycktes: 1964).

Kette räknas som en av de fyra som introducerade den litterära modernismen i Slovenien. De tre andra är Cankar, Župančič och Murn Aleksandrov. Under denna slovenska litterära period tog man avstånd från de patriotiska och det ändamålsenliga tendenserna som var gällande. Inom poesin tog man fasta på att den skulle vara en autonom konstart och lät deras verk influeras av den folkliga och romantiska poesin. Åter hamnade det vackra och den personliga bilden av världen i förgrunden.

Modernismen representerade det definita brottet med traditionen. De slovenska modernisterna höll jämna steg med de litterära trenderna i Wien och Tyskland men deras förebilder kom snarare från Frankrike och Ryssland än Tyskland.

Kette och Aškerc
Drygt en vecka innan Kette dog introducerade Fran Govekar (1871-1949) Anton Aškerc (1856-1912) och Kette för varandra. De hade inte träffats tidigare trots att Aškerc bott i Ljubljana sedan juli 1898, dvs. i nästan ett år. Detta möte resulterade i att Aškerc övertalade Kette att sälja allt det han skrivit till förläggaren Lavoslav Schwentner (1865-1952) men även låta Aškerc sammanställa och redigera materialet. Vilket resulterade i att Kettes verk redigerades och publicerades efter hans död.

Minnesord
Anton Aškerc (1856 -1912) beskriver Kette i förordet till den postum utgivna diktsamlingen Pesme:

Dragotin Kette bar i sitt bröst ett ödmjukt hjärta med de finaste silversträngar, på vilka det svagaste ljud från yttervärlden genljöd; hans själ var en känslig fotokamera som i förbigående tog denna världs alla färgglada bilder.

Dragotin Kette je nosil v prsih svojih nežno srce s finimi srebrnimi strunami, na katerih je odmeval vsak najrahlejši zvok zunanjega sveta; njegova duša

källor

Lutar Ivanc, Aleksandra (red.) Album slovenskih književnikov, Mladinska knjiga,
Ljubljana: 2006
Štih, Peter & Simoniti, Vasko & Vodopivec, Peter. A Slovene History. SISTORY.
Slovenski Biografski Leksikon
Govekar, Fran (1912) Kette in Aškerc
Vasič, Ivan (1953) Dragotin Kette in Novo mesto
Kette, Dragotin. (1900) Poezije med förord av Anton Aškerc

några viktiga verk:

poesi

Poezije (1900)

barn och ungdom

Otroške pesmi in povestice (1950)
Šivilja in škarjice (1964)

några av hans verk på webben:

svenska: Na trgu // På torget (dikt)
svenska: Šivilja in škarjice // Sömmerskan och saxen
tjeckiska: Pohádky
slovenska: Poezije (1900) med förord av Anton Aškerc
slovenska: Naši dijaki burka v dveh dejanjih (1926)

Litteratur: Vida Jerajeva / Frančiška Vovk (1875-1932)

2012-01-01T11:20:00.001+01:00

några viktiga verk:

poesi

Pesmi (1908)

barn och ungdom

Iz Ljubljane čez poljane (1921)

hennes verk på webben:

slovenska: Balada
slovenska: Pesem matere
slovenska: Pozdravljenje
slovenska: Sappho
slovenska: Tja k mučenici
slovenska: Vstajenje

Litteratur: Fran Govekar (1871-1949)

2012-01-01T11:13:00.002+01:00

några viktiga verk:

prosa

V krvi (1896)
Ljubezen in rodoljubje (1897)
Žabot (1920)
Svitanje (1921)
Pater Kajetan (1924)
Olga (1928)

dramatik

Legionarji (1904)
Grča (1910)
Mrakovi (1921)

Litteratur: Cvetko Golar (1879-1965)

2012-01-01T11:03:00.001+01:00

några viktiga verk:

poesi

Pisano polje (1910)
Rožni grm (1919)
Poletno klasje (1923)
Njiva zori (1927)
Jasne livade (1959)

prosa

Kmečke povesti (1914)
Pastirjeva nevesta (1923)
Bratje in sestre v Gospodu (1925)

dramatik

Vdova Rošlinka (1925)
Dekle z rožmarinom (1931)
Dve nevesti (1932)

Litteratur: Fran Finžgar Saleški (1871-1962)

2012-01-01T10:56:00.000+01:00

några viktiga verk:

prosa

Gozdarjev sin (1893)
Zaroka o polnoči (1894)
Iz modernega sveta (1904-1922)
Pod svobodnim soncem (1906-1907 (1912))
Na petelina (1910)
Dekla Ančka (1913)
Prerokovana – Boji (1917-1924)
Strici (1927)
Mirna pot (1952)
Gostač Matevž (1954)
Leta mojega popotovanja – Spomini (1957)

barn och ungdom

Študent naj bo (1909)
Gospod Hudournik (1941)
Makalonca (1944)
Iz mladih dni (1953)
Iveri (1959)

dramatik

Divji lovec (1902)
Naša kri (1912)
Veriga (1914)
Razvalina življenja (1921)

A, B, C... 1, 2, 3, Gremo: Lektion 2

2011-12-30T10:51:00.000+01:00

Glosövningar: sid 26 • sid 26-32 • sid 36 vänster • sid 36 höger • sid 37

A, B, C... 1, 2, 3, Gremo: Lektion 1

2011-12-30T10:49:00.000+01:00

Glosor
Glosövningar: sid 15 • sid 16 • sid 17 • sid 18-21 • sid 21 • sid 22
Övningar: femininum • genitiv • lokativ

A, B, C... 1, 2, 3, Gremo: Uvodna enota

2011-12-30T10:46:00.000+01:00

Läs hela kapitel 1 på sidorna 9-13 i textboken. Lyssna på alla inspelningar på CD:n.

Glosor finns här

Övningar
arbeta med övningarna i textboken

S slovenščino nimam težav: kapitel 9: glosor

2011-12-30T09:27:00.006+01:00

> markerar aspekten: pågående > fullbordad eller fullbordad < pågående
ə markerar flyktig vokal som faller bort när en ändelse läggs till ordet.
♦ står mellan manliga och kvinnliga personbeteckningar.
• står mellan ordet och exemplen.

bogastvo rikedom
davek skatt
državen stats-, statlig, lands-, riks-
enakopravnost likaberättigande, jämställdhet
izolirati izoliram isolera
kazen straff bestraffning
naročnik beställare, prenumerant
objavlja publicerar
okolje omgivning, miljö
področje område
požar brand, eldsvåda
priča vittne
proizvodnja produktion
revščina fattigdom
sodnik domare
strokoven professionell, fack-, yrkes-
uganka gåta
zbor 1. kör 2. möte, stormöte 3. kår
• državni zbor parlament
zločin brott
žrtev offer

S slovenščino nimam težav: kapitel 9: Preberite besedilo o slovenskem fotoreporterju s. 54 i textboken

2011-12-30T09:24:00.001+01:00

ej korrekturläst!!

Den trettioåriga fotografen Boštjan Slatenšek är mycket mer känd utomlands än hemma. Vintern 1998 åkte han till Kosovo och stannade där ett och ett halvt år. Då blev han en av de mest extrema krigsreportrarna i världen. Efter Kosovo fortsatte han sin arbete i Israel, Palestina, Tjetjenien... Hans bilder och reportage publiceras av världens mest ansedda tidningar och tidsskrifter. I Slovenien publicerar han sig främst i tidsskrifterna Mladina och Glamur.

övningen är gjord av flera studenter

S slovenščino nimam težav: kapitel 9: uppgift Odgovorite 54 i textboken

2011-12-30T09:21:00.001+01:00

ej korrekturläst!!

Kdo je Boštjan Slatenšek?
On je tridesetletni slovenski fotograf, ki je na koncu 20. stoletju postal eden najbolj ekstremnih svetovnih vojnih reporterjev.

Kje je že deloval?
Že je deloval na Kosovu ter v Izrealu, Palestini in Čečeniji.

S katerimi časopisi sodeluje?
Sodeluje s slovenskima časopisoma Mladina in Glamur.

övningen är gjord av flera studenter

S slovenščino nimam težav: kapitel 9: uppgift 1 Ugotovite, kaj je.. s. 33 i övningshäftet

2011-12-30T09:17:00.002+01:00

ej korrekturläst!!

Na koncertu je bilo veliko ljudi. Vstopnice so bile zelo poceni.
– Na koncertu je bilo veliko ljudi, ker/saj so bile vstopnice zelo poceni.
– Zaradi poceni vstopnic je bilo na koncertu veliko ljudi.
– Vstopnice so bile zelo poceni, zato je bilo na koncertu veliko ljudi.

Peter je napisal pismo uredniku časopisa. Želel je informirati ljudi o težavah delevcev.
– Peter je napisal pismo uredniku časopisa, ker je želel informirati ljudi o težavah delavcev.
– Peter je želel informirati ljudi o težavah delavcev, torej/zato je napisal pismo uredniku časopisa.

Neznanec je oropal stanovanje. Potreboval je denar.
– Neznanec je oropal stanovanje, ker je potreboval denar.
– Neznanec je potreboval denar, zato je oropal stanovanje.

Ne gremo v kino. Zvečer je na televiziji dober film.
– Ne gremo v kino, ker je zvečer dober film na televiziji.
– Zvečer je na televiziji dober film, zato ne gremo v kino.

Gledal sem reportažo o življenju v Afriki. V šoli imam referat na to temo.
– Gledal sem reportažo o življenju v Afriki, ker imam v šoli referat na to temo.
– Imam v šoli referat o življenju v Afriki, zato sem gledal reportažo na to temo.

Na naslovnici časopisa sem videl zanimiv naslov. Časopis sem kupil.
– Na naslovnici časopisa sem videl zanimiv naslov, zato sem ga kupil.
– Kupil sem časopis, ker sem v njem videl zanimiv naslov..
– Časopis sem kupil zaradi zanimivega naslova na naslovnici.

V reviji je objavljen članek o znani igralaki. Igralka je dobila pomembno nagrado.
– V reviji je objavljen članek o znani igralki, ker je dobila pomembno nagrado.
– Znana igralka je dobila pomembno nagrado, zato je o njej objavljen članek v reviji.

Danes zvečer imam čas. Ogledal si bom baletno predstavo.
– Danes zvečer imam čas, torej si bom ogledal baletno predstavo.
– Ogledal si bom beletno predstavo, ker danes zvečer imam čas.

Minister za finance je obiskal London. Udeležil se je mednarodnega srečanja bančnikov.
– Minister za finance je obiskal London, ker se je udeležil mednarodnega srečanja bančnikov.
– Minister za finance se je udeležil mednarodnega srečanja bančnikov, zato je obiskal London.
– Minister za finance je obiskal London zaradi mednarodnega srečanja bančnikov.

Vreme se bo poslabšalo. Vremensko občutljivo ljudje bodo imeli težave.
– Vreme se bo poslabšalo, zato bodo vremensko občutljivo ljudje imeli težave.
– Zaradi poslabšanja vremena bodo vrmensko občutljivo ljudje imeli težave.
– Vremensko občutljivi ljudje bodo imeli težave, ker/saj se bo vreme poslabšalo.

övningen är gjord av flera studenter

S slovenščino nimam težav: kapitel 9 : uppgift 2 Nadaljujte povedi s. 34 i övningshäftet

2011-12-30T09:12:00.000+01:00

ej korrekturläst!!

Politik je oseba, ki razpravlja v državnem zboru.
Vremenoslovec je oseba, ki predstavlja vreme na televiziji.
Sodnik je oseba, ki dela na sodišču.
Kriminalec je oseba, ki ne upošteva zakona.

Varovanje okolja je pomembno, ker ne moremo živeti brez čistega okolja.
Poklic novinarja je zanimiv, ker novinarji morajo pogosto potovati po svetu.
Evropska unija je pomembna, ker države članice morajo najti skupne rešitve družbenih problemov.

Državni zbor je sprejel zakon, in sicer zakon o varovanju okolja.
Nogometna reprezentanca je izgubila tekmo, in sicer proti švedski reprezentanci.
Dva neznanca sta včeraj oropala banko, in sicer v Mariboru.

Vsak dan poslušam radijska poročila, čeprav nič me ne zanima.
Rad hodim na nogometne tekme, čeprav nič ne razumem o nogometu.
Pogosto berem rumeni tisk, čeprav ne najdem nič zanimivega.

Ta novinar dobro piše, zato je dobil nagrado.
Naročil sem se na revijo Gea, zato poštar mi jo vsak mesec da v poštni predal.
Prijatelj se zanima za zunanjo politiko, zato prebere vse članke o tej temi v časopisih.

Berem knjigo ali gledam televizijo.
Gledam dokumentarno oddajo ali poslušam radio.
Vremensko napoved preberem v časopisu ali jih gledam na televiziji.

Z bratom se pogovarjava o aktualnih problemih, vendar teh problemov ne zanima sestre.
Policisti so našli kriminalca, ampak denarja niso našli nikjer.
Paparazzi so naredili veliko slik znanega para, vendar izgubili so vse filme na poti domov.

Zgodila se je nesreča, ko sem se vozil po avtocesti.
Rad poslušam intervjuje z znanimi osebami, kadar imam čas.
Napisal sem reportažo s smučarske tekme, ko sem bil v Kranjski Gori.

övningen är gjord av flera studenter

S slovenščino nimam težav: kapitel 9 : uppgift 4 Nadaljujte povedi s. 35 i övningshäftet

2011-12-30T09:08:00.001+01:00

ej korrekturläst!!

Delo novinarjev je težko, ker nikoli ne vejo, kdaj bodo končal delo.
Novinarji pišejo članke, da bi ljudje vedeli kaj se je zgodilo.
Novinarji vodijo dnevnik na televiziji ali radiu.
Novinarji vsak dan poročajo, in sicer postanejo poročila hitro prestara. / Novinarji vsak dan poročajo, in sicer na terenu dogajanja.
Delo na terenu je zanimivo, vendar preveč dela na terenu je naporno.
Delo na terenu je pomembno, ker samo tako lahko znaš kaj se je zgodilo.
Rajši bi delal na terenu, kot v pisarni.
Zanimiva je tista oddaja, ki razloži, zakaj vulkan bruha.
Ta oddaja je zanimiva, čeprav je napovedovalec dolgočasen.

övningen är gjord av flera studenter

S slovenščino nimam težav: kapitel 9

2011-12-30T08:50:00.010+01:00

Läs hela kapitel 8 på sidorna 54-59 i textboken. Lyssna på alla inspelningar på CD:n.

Glosor finns här

Övningar

Börja arbeta med övningarna i textboken och gör sen alla i övningshäftet
Rätta övningshäftets övningar med facit som du hittar i textboken s. 76

Arbetsuppgifter

Översätt Preberite besedilo o slovenskem fotoreporterju s. 54 i textboken - jämför med facit förslag
Gör uppgift Odgovorite 54 i textboken - jämför med facit förslag
Gör uppgift 1 Ugotovite, kaj je.. s. 33 i övningshäftet - jämför med facit förslag
Gör uppgift 2 Nadaljujte povedi s. 34 i övningshäftet - jämför med facit förslag
Gör uppgift 4 Nadaljujte povedi s. 35 i övningshäftet - jämför med facit förslag

Non-Resident Language Refresher Course Volume VI unit 55: Classroom Lesson No. 109: Part 1 Dialogue - svenska

2011-12-28T10:58:00.002+01:00

obs! ej kollad...

Student: Slovenerna kom till sitt nuvarande territorium under folkvandringstiden. Kom de tillsammans med hunnerna?
Lärare: Nej. De kom ca 120 år senare.

Student: Varifrån kom de?
Lärare: Deras hemtrakt låg bortom Karpaterna.

Student: Vad gjorde de med invånarna i det nya området?
Lärare: Området var tomt. Hunnerna hade drivit iväg romarna till Italien. Efter hunnerna kom langobarderna, som vandrade iväg till Italien år 568.

Student: Och då kom slovenerna?
Lärare: Benämningen slovener var då fortfarande okänd. De slaver som hade vandrat söderut kallade sig slovaner. Våra förfäder fick namnet slovener först på 800-talet.

Student: Vilka ledare hade slovenerna?
Lärare: De hade byhövdingar, furstar och, under krigstider, härförare.

Student: Upprättade de ett eget rike?
Lärare: De upprättade mindre riken. Ett av dessa var Karantanien, med säte i Zollfeld i närheten av Klagenfurt.

Student: Varför upprättade de inte något stort rike?
Lärare: Ett försök till ett stort rike för alla slaver var kung Samos rike år 623. Detta rike samlade slaver från Adriatiska havet och nästan ända till Östersjön.

Student: Existerade riket under lång tid?
Lärare: Bara till Samos död år 658.

övningen är gjord av flera studenter

Non-Resident Language Refresher Course Volume VI unit 55: Classroom Lesson No. 109: Part III Reading Text

2011-12-28T10:55:00.001+01:00

obs! ej kollad...

Tillsammans med andra slaviska stammar flyttade förfäderna till slovenerna söderut från andra sidan Karpaterna. På den tiden användes namnet slaver som gemensam beteckning för alla dessa stammar. Namnet slovener fick inte förfäderna till dagens slovener förrän på 800-talet. Till det landområde, där de nu lever, kom slovenerna år 568. Detta år emigrerade langobarderna från dessa områden till Italien.

Slovenerna styrde landet under ledning av byäldsta, furstar och hertigar. De grundade mindre riken. Det mest berömda av dessa var Karantanien med säte i Zollfield. År 623 enade kung Samo alla dessa små stater under ett stort slaviskt rike, som sträckte sig från Adriatiska havet till Östersjön. Tyvärr varade inte detta rike någon längre tid. Det föll samman i samband med kung Samos död år 658.

övningen är gjord av flera studenter

Non-Resident Language Refresher Course Volume VI unit 55: Classroom Lesson No. 109: Part V Translation Exercise - svenska

2011-12-28T10:50:00.000+01:00

Slovenerna kom till det nuvarande territoriet på 500-talet. Deras hem fanns bortom Karpaterna. Området var tomt. När hunnerna jagat undan romarna till Italien vistades flera folkslag i det här området för enkort tidsperiod. De sista bland dessa var Langobarderna. De flyttade till Italien år 568.

Då kom slovenerna under ledning av byäldsta, präster och hertigar. De upprättade mindre riken. Ett av dessa var Karantanien med säte i Zollfeld. Ett försök att upprätta ett stort rike (bestående) av alla slaver genomfördes av Kung Samo år 623. Men det riket existerade bara fram till hans död år 658.

Non-Resident Language Refresher Course Volume VI unit 55: Classroom Lesson No. 109: Part V Translation Exercise - slovenska

2011-12-28T10:44:00.002+01:00

obs! ej kollad...

Slovenci so prišli na sedanje ozemlje v šestem stoletju. Njihov dom je bil za Karpati. Ozemlje je bilo prazno. Ko so Huni pregnali Rimljane v Italijo, bivalo je več rodov v tem ozemlju za kratek čas. Zadnji med njimi so bili Langobardi. Izselili so se v Italijo leta 568.

Tačas so prišli Slovenci pod vodstvom županov, duhovnikov in vojvod. Ustanovili so manjše države. Ena med njimi je bila Karantanija s sedežem na Gosposvetskem polju. Kralj Samo je leta 623 poskusil ustanoviti veliko državo vseh Slovanov. Ampak ta država je samo obstojala do Samove smrti leta 658.

övningen är gjord av flera studenter

Non-Resident Language Refresher Course Volume VI unit 55: Classroom Lesson No. 109

2011-12-28T10:18:00.005+01:00

1. Läs igenom Part I Dialogue, och jämför med översättningen till engelska som kommer efter, Part II Dialogue Translation, en svensk översättning finns här: facit förslag.

2. Läs igenom Part III Reading Text och översätt texten och jämför med facit förslag.

3. Läs igenom Part IV Recombination Drill

4. Översätt texten Part V Translation Exercise till slovenska, texten finns här på svenska. Jämför din översättning med facit förslaget i bokens appendix på sid. 160. En alternativ översättning finns här.

Non-Resident Language Refresher Course Volume VI unit 54: Classroom Lesson No. 108: Glosor

2011-12-28T10:02:00.001+01:00

> markerar aspekten: pågående > fullbordad eller fullbordad < pågående
ə markerar flyktig vokal som faller bort när en ändelse läggs till ordet.
♦ står mellan manliga och kvinnliga personbeteckningar.
• står mellan ordet och exemplen.

bárje träsk
danášnji nuvarande, nutidens, aktuell
dívje vild
dôba period, tid
gost tjock, tät
gradíšče fort, borg
hráni > matar, föder, när
Hun hunn
kásən -> pozen
kôl påle
naseljevánje kolonisering
obzídje ringmur
ohránjen bevarad
ostánək återstod, rest
podlága bas, grund
porúši < river, raserar
posuší < torkar
prebiváləc invånare
prêdmet föremål
preseljevánje migration
pôzən sen
razprostíra se > sträcker sig
Rimljan romare
rímski romersk
Slován slav
sovrážnik fiende
tačás under tiden
trdnjáva fästning, fort
utŕjen befäst, förstärkt, härdad
vdrê < invaderar
zabíje < slår in, hamrar in
zgradí < gradí bygger

Non-Resident Language Refresher Course Volume VI unit 54: Classroom Lesson No. 108: Part 1 Dialogue - svenska

2011-12-28T09:55:00.002+01:00

obs! ej kollad...

En student: Magistern, har de något museum i Ljubljana?
Läraren: Visst har de det. I museet förvarar de olika föremål från förhistorisk tid, från romartiden, från slavernas folkvandringstid och ända fram till nutiden.

En student: Hur var det i Slovenien under förhistorisk tid?
Läraren: Invånarna levde i grottor, och senare i befästa borgar och på en sjö nära dagens Ljubljana.

En student: Hur levde folk på sjön?
Läraren: De byggde hus på pålar, där de var säkra från djur och fiender.

En student: Nu finns det ingen sjö där. Har den torkat ut?
Läraren: Vattnet har runnit bort. Kvar finns bara Ljubljanaträsket, från vilket det ofta stiger en tät dimma.

En student: Hur var Ljubljana under romartiden?
Läraren: Romarna byggde här en stark fästning, som de döpte till Emona.

En student: Finns det någonting bevarat från Emona idag?
Läraren: Endast rester från stadsringmuren. Staden raserades av hunnerna under folkvandringstiden.

En student: Var det då Attila gick in i Italien?
Läraren: Ja. Han gick längs en välkänd romarväg genom Ljubljanasänkan.

övningen är gjord av flera studenter

Non-Resident Language Refresher Course Volume VI unit 54: Classroom Lesson No. 108: Part III Reading Text

2011-12-28T09:49:00.002+01:00

obs! ej kollad...

I Ljubljana besökte herr Hribar Historiska museet. Där såg han skilda föremål som visar hur invånarna på det slovenska territoriet levde och vad de åstadkom genom århundradena. Det finns många intressanta föremål från förhistorisk tid, romartiden, den slaviska folkvandringstiden och ända fram till våra dagar.

Föremålen från den förhistoriska tiden visar att dåtidens invånare bodde i grottor, i befästa borgar och ute på en sjö som bredde ut sig mellan dagens orter Vrhnika, Ig och Ljubljana. Invånarna slog ner pålar i sjöbotten och satte upp hus på dem. Där var de säkra för fiender och vilda djur. Nu finns inte längre någon sjö på den platsen. Vattnet rann undan och sjön torkade ut. Från den myr som blev kvar stiger fortfarande idag en tät dimma upp.

På den plats där Ljubljana nu ligger byggde romarna befästningen Emona. Delar av fästningens ringmur syns fortfarande idag. Emona förstördes av hunnerna, som under folkvandringstiden trängde in i Italien. Genom Ljubljanasänkan gick på den tiden en berömd romarväg, som har legat till grund för alla senare vägar.

övningen är gjord av flera studenter

Non-Resident Language Refresher Course Volume VI unit 54: Classroom Lesson No. 108: Part V Translation Exercise - svenska

2011-12-28T09:43:00.000+01:00

Herr Hribar gick till Ljubljanamuseet . Där såg han olika historiska föremål. Vissa föremål från förhistorisk tid är mycket gamla. En del föremål är från romersk tid och från Slavernas bosättnigsperiod. Under förhistorisk tid bodde invånarna [ute] på en sjö i närheten av dagens Ljubljana. De byggde hus på pålar, där de var säkra för fiender och vilda djur.

Sjön har under århundradena torkat ut. Kvar är bara en våtmark som heter Ljubljanamyren. Från myren stiger ofta tjock dimma. På romarnas tid byggdes befästningen Emona på den plats där staden Ljubljana nu ligger.Resterna av stadsmuren syns fortfarande. Emona raserades av hunnerna på 400-talet.

Non-Resident Language Refresher Course Volume VI unit 54: Classroom Lesson No. 108: Part V Translation Exercise - slovenska

2011-12-28T09:39:00.001+01:00

obs! ej kollad...

Gospod Hribar je šel v Ljubljanski muzej. Tam je videl različne zgodovinske predmete. Nekateri predmeti iz predzgodovinske dobe so zelo stari. Nekateri predmeti so iz rimske dobe in iz dobe naseljevanja Slovanov. V predzgodovinski dobi so prebivalci živeli na jezeru blizu današnje Ljubljane. Zgradili so hiše na kolih, kjer so bili varni pred sovražniki in pred divjimi živalmi.

Jezero se je skozi stoletja posušilo. Ostalo je le barje, ki se imenuje Ljubljansko Barje. Z barja se večkrat dviga gosta megla. Za časa Rimljanov so gradili trdnjava Emona na kraju današnje Ljubljane. Ostanki mestnega obzidja se še vidijo. Emono so porušili Huni v petem stoletju.

övningen är gjord av flera studenter

Non-Resident Language Refresher Course Volume VI unit 54: Classroom Lesson No. 108

2011-12-28T09:23:00.006+01:00

här finns glosor översatta till svenska

Non-Resident Language Refresher Course Volume VI unit 54: Classroom Lesson No. 107: Glosor

2011-12-27T16:39:00.002+01:00

> markerar aspekten: pågående > fullbordad eller fullbordad < pågående
ə markerar flyktig vokal som faller bort när en ändelse läggs till ordet.
♦ står mellan manliga och kvinnliga personbeteckningar.
• står mellan ordet och exemplen.

bújən grönskande, lummig, frodig
búrja bora
celínski fastlands-, inlands-
enakomérən jämn, symmetrisk
kotlína sänka, dal, fördjupning
míl mild
mnógo mycket
naséljen befolkad
nótranjost insida
ozémlje territorium, terräng, region
padavína nederbörd
píha > blåser
podnébje klimat
pólje fält
porásəł övervuxen
poráščen övervuxen
prebiváləc invånare
ráste > växer
rastlínstvo vegetation
razlíka skillnad
sredozémski medelhavs-
ugódən fördelaktig
večína majoritet
zavzéma > erövrar

Non-Resident Language Refresher Course Volume VI unit 54: Classroom Lesson No. 107: Part 1 Dialogue - svenska

2011-12-27T16:32:00.002+01:00

obs! ej kollad...

Student: Magistern, vilka dalgångar finns det i Slovenien.
Lärare: Alpdalarna är Ljubljanasänkan och Celjesänkan. Men det finns andra dalar längs floderna.

Student: Vilka är dessa dalar?
Lärare: Vipavadalen går längs floden Vipava, Krkadalen längs Krka, Savinjadalen längs Savinja, Dravafältet längs Drava och Murafältet längs Mura.

Student: Vilket klimat har Slovenien?
Lärare: Slovenien har ett tempererat inlandsklimat och i den sydvästra delen medelhavsklimat, som är mildare än inlandsklimatet.

Student: Vilken temperatur är det i Slovenien?
Lärare: På sommaren är det mycket varmt, ibland till och med 40 grader Celsius, och på vintern mycket kallt, ner till - 30 grader Celsius.

Student: Det är mycket stora temperaturskillnader. Hur är det med nederbörden?
Lärare: Det är mycket nederbörd. Det regnar på sommaren och snöar på vintern i Alperna i mängder med upp till 3 000 mm. Nederbörden är jämnt fördelad på alla årstider, vilket ger upphov till kraftig vegetation. Vi har väldigt många skogar.

Student: Eftersom Slovenien är ett skogsbevuxet och mycket bergrikt land har ni inga riktigt starka vindar.
Lärare: Nej, inte i inlandet. I kustlandskapen, i Karstområdet, där det inte finns några skogar, blåser dock en mycket kraftig boravind.

Student: Är Slovenien tätbefolkat?
Lärare: På 1 km2 bor det omkring 70 invånare.

övningen är gjord av flera studenter

Non-Resident Language Refresher Course Volume VI unit 54: Classroom Lesson No. 107: Part III Reading Text

2011-12-27T16:25:00.001+01:00

obs! ej kollad...

Slovenien har många berg och bergstoppar, men landet har också några vackra dalar. De största dalarna är Ljubljanadalen och Celjedalen. Och andra dalar sträcker sig längs floderna. Vi talar i Slovenien om Vipavadalen, Krkadalen, Savinjadalen, om Dravafältet och Murafältet och om andra mindre dalar.

Klimatet i Slovenien är tempererat inlandsklimat, med vid havet har vi medelhavsklimat, som är mildare än inlandsklimatet. På sommaren är det mycket varmt i Slovenien, och på vintern mycket kallt.

Eftersom det är mycket nederbörd i Slovenien och eftersom den är jämnt fördelad på alla årstider, växer vegetationen frodigt. De flesta av bergen är täckta med skog. Eftersom det finns mycket skog, är det inte så starka vindar i inlandet. Men i Karst blåser den mycket starka bura på vintern.

Slovenien är inte så tätbefolkat. På varje kvadratkilometer bor ungefär 70 invånare. Men givetvis, en stor del av landet består av berg och skogar, där folk inte kan bo.

övningen är gjord av flera studenter