Stane Klemenc är yrkesfotograf, men på sin fritid är han alpinist och äventyrare. År 1997 åkte han för första gången till Antarktis och besteg toppen Mt. Winson. Redan då beslöt han sig, för att han igen skulle återvända till den sydligaste kontinenten. Och detta gjorde han i december förra året.
På Antarktis så är förhållandena väldigt svåra. Hur förberedde du dig (eg. ni er) inför denna resan?
Som träning har jag avverkat en del av vägen till nordpolen tre gånger, jag har även förberett mig på glaciären Hielo Continental på den argentinska-chilenska gränsen och i Finland. När jag var hemma tränade jag systematiskt löpning, vandring i bergen, cykling och rodd på Bohinj-sjön.
Du gav dig (eg. Ni gav er) alldeles själv/ensam iväg. Varför?
För att priset för expeditionen var exceptionellt högt. I början ville också två andra alpinister följa med mig. Tyvärr så fick de inte ihop tillräckligt mycket pengar, därför reste jag själv iväg.
För ett sånt äventyr behövde du (eg. ni) säkert mycket utrustning.
Jag hade cirka 200 kg av diverse utrustning: mat, tält, ett par skidor, speciell stol/sits, stillbildskamera, filmkamera, instrument – nästan så att det fyllde ett helt hus, ändå så fanns på pulkan bara de allra nödvändigaste sakerna, varje gram var ju/verkligen viktig.
Ditt mål var sydpolen. Men tyvärr (så) slutade inte ditt äventyr enligt planerna. Vad hände?
Svårigheterna började redan på resan. På grund av dåligt väder flyttade de flygningen till Antarktis, så att jag anlände dit tretton dagar för sent. Under väntan så förstördes hela tolv kilo mat. Detta upptäckte jag inte förrän på vägen och så blev jag tvungen att efter två veckors vandring återvända tillbaka.
På Antarktis så är förhållandena väldigt svåra. Hur förberedde du dig (eg. ni er) inför denna resan?
Som träning har jag avverkat en del av vägen till nordpolen tre gånger, jag har även förberett mig på glaciären Hielo Continental på den argentinska-chilenska gränsen och i Finland. När jag var hemma tränade jag systematiskt löpning, vandring i bergen, cykling och rodd på Bohinj-sjön.
Du gav dig (eg. Ni gav er) alldeles själv/ensam iväg. Varför?
För att priset för expeditionen var exceptionellt högt. I början ville också två andra alpinister följa med mig. Tyvärr så fick de inte ihop tillräckligt mycket pengar, därför reste jag själv iväg.
För ett sånt äventyr behövde du (eg. ni) säkert mycket utrustning.
Jag hade cirka 200 kg av diverse utrustning: mat, tält, ett par skidor, speciell stol/sits, stillbildskamera, filmkamera, instrument – nästan så att det fyllde ett helt hus, ändå så fanns på pulkan bara de allra nödvändigaste sakerna, varje gram var ju/verkligen viktig.
Ditt mål var sydpolen. Men tyvärr (så) slutade inte ditt äventyr enligt planerna. Vad hände?
Svårigheterna började redan på resan. På grund av dåligt väder flyttade de flygningen till Antarktis, så att jag anlände dit tretton dagar för sent. Under väntan så förstördes hela tolv kilo mat. Detta upptäckte jag inte förrän på vägen och så blev jag tvungen att efter två veckors vandring återvända tillbaka.
översatt av flera studenter
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar