Slovenska A1 • Textläsning • Text 11








Kdó sta Mílanovi hčérki?
Njegôvi hčérki sta Nína in Matêja.

Kdó sta Mílanova sinôva?
Njegôva sinôva sta Pétər in Ríhard.

Kdó so Mílanovi otrôci?
Njegôvi otrôci so Pétər, Nína, Ríhard in Matêja.

Kdó je Mílanova žêna?
Njegôva žêna je Alénka.

Kdó sta Alénkini hčérki?
Njéni hčérki sta Nína in Matêja.

Kdó sta Alénkina sinôva?
Njéna sinôva sta Pétər in Ríhard.

Kdó so Alénkini otrôci?
Njéni otrôci so Pétər, Nína, Ríhard in Matêja.

Kdó je Alénkin móž?
Njén móž je Mílan.

Kdó sta Alénkini in Mílanovi hčérki.
Njúni hčérki sta Nína in Matêja.

Kdó sta Alénkina in Mílanova sinôva?
Njúna sinôva sta Pétər in Ríhard.

Kdó so Alénkini in Mílanovi otrôci?
Njúni otrôci so Pétər, Ríhard, Nína in Matêja.

– Matêja, ali si tí Pétrova sêstra?
– Já, jáz səm njegôva sêstra.

– Nína, ali si tí Matêjina sêstra?
– Já, njéna sêstra səm.

– Pétər, ali si Ríhardov brát?
– Já, njegòv brát səm.

– Ríhard, ali si Nínin brát?
– Já, njén brát səm.

– Gospód Novák, ali ste ví Pétrov ôče?
– Já, sə́m. Njegòv ôče səm.

– Gospá Novák, ali ste ví Nínina máti?
– Já, sə́m. Njéna máti səm.

Nove besede

žêna fru, hustru
móž [móš] (äkta) man, make
gospód [gospót] herr
gospá dam, fru som titel och vid tilltal

Komentarji

Tidigare har vi sett att de båda vokalerna e och o kan uttalas på två olika sätt när de är betonade:
• antingen som öppna [ê] resp. [ô] i t.ex. orden žêna hustru, môški man
• eller som slutna [é] resp. [ó] i t.ex. orden žénska kvinna, móž make

Dessutom kan de uttalas på ett tredje sätt, mitt emellan, dvs. vare sig särskilt öppet eller slutet. Här behöver man alltså inte tänka så mycket på hur man uttalar, utan det brukar nästan automatiskt bli rätt. Detta uttal förekommer bara i diftongerna [èj] och [òw] och markeras med s.k. grav accent, t.ex. nòv [nòw] ny (mask.), Andrèj.

Dessa diftonger kan dock aldrig uttalas direkt före en vokal. Dessutom kan [w] aldrig förekomma direkt före vokal, utan i stället uttalas vanligt [v]. Om en vokal följer blir uttalet av vokalen alltid öppet, alltså [ôv] resp. [êj], t.ex. nôva [nôva] ny (fem.), Matêja.

På grund av ovanstående relger får man en automatisk växling i uttalet av de olika böjningsformerna av pronomenet hans och många andra ord.

mask. njegòv [njegòw] nòv [nòw]
fem. njegôva [njegôva] nôva [nôva]

De possessiva pronomenen i tredje person heter

sing.
njegòv hans
njén hennes

dual
njún de tvås, deras (två ägare)

Dessa pronomen böjs sedan med samma ändelser som substantiven så att de står i samma form som det ord de hör till.

njén brát
hennes bror

njéni bráti
hennes bröder

njéna sêstra
hennes syster

njéne sêstre
hennes systrar

Den kompletta presensböjningen av verbet vara i singular och plural tillsammans med de personliga pronomenen ser ut på följande sätt.


1 pers
jáz sə'm jag är (singular )
mí smô vi är (plural)

2 pers
tí sí du är (singular )
ví stê ni är (plural)

3 pers
ôn jê han är (mask, singular )
ôna jê hon är (fem, singular )
ôni sô de är (plural)

I dual har vi ännu bara stött på formen stá som är tredje person och betyder de (två) är.

I löpande text är presensformerna av verbet vara som regel obetonade i slovenskan, precis som i svenskan. Accenterna finns utsatta ovan framför allt för att tydliggöra att i de fall då dessa former uttalas med betoning blir uttalet av o och e av den mera öppna typen, ô resp. ê.

De personliga pronomenen används ganska sällan i slovenskan eftersom verbformen är tillräcklig för att markera vilken person det är frågan om. Pronomenen används alltså bara när de är relativt starkt betonade.

Korta svar som följer efter svarsorden / ja / nej består i slovenskan som regel av en upprepning av ett viktigt ord i frågan. I svenskan svarar vi i stället som regel med en lite längre fras som inleds med det, nämligen Ja, det är/gör jag. Jämför i stället slovenskan och engelskan!


– Ali ste ví Pétrov ôče?
– Já, sə'm.

– Are you Peter’s father?
– Yes, I am.






Inga kommentarer: