Denna dialog är en lätt bearbetning av texten på sidan 42 i Odkrívajmo slovénščino.
Pŕvo sréčanje
Matévž: – Žívjo, Blaž, kakó si? Kjé si bíł za kônəc tédna? Ták lép dán je bíł včéraj, a nê?
Bláž: – Já, krásən. Šlí smo na Dolénjsko, žêna imá tam soródnike. Spét smo prevêč jédli in píli. Káj pa tí?
Matévž: – Ah, jáz səm šə́ł v hríbe na Gorénjsko, kot po navádi. Káj si pa tí délał, Tóne?
Tóne: – Jáz səm bíł pa kár domá. V sobóto səm posprávljał stanovánje. V nedéljo səm pa glédał tékmo. Náši so igráli fantástično!
Bláž: – Já, krásən. Šlí smo na Dolénjsko, žêna imá tam soródnike. Spét smo prevêč jédli in píli. Káj pa tí?
Matévž: – Ah, jáz səm šə́ł v hríbe na Gorénjsko, kot po navádi. Káj si pa tí délał, Tóne?
Tóne: – Jáz səm bíł pa kár domá. V sobóto səm posprávljał stanovánje. V nedéljo səm pa glédał tékmo. Náši so igráli fantástično!
Nove besede
sréča träffar
jê, bíł > är, var
kônəc slut
tédən vecka
kônəc tédna veckoslut, helg
ták så, sådan
včéraj [učéraj] i går
a nê eller hur
krásən jättefin
gré, šə'ł går, gick ~ åker, åkte
Dolénjska [dolénska] landskapet söder om Ljubljana, eg. ‘Det nedre landskapet’
soródnik släkting (av so- med, rod släkte)
spét igen, åter
jé, jédəł (jédla) > äter, åt
píje, píł > dricker, drack
Gorénjska [gorénska] landskapet norr om Ljubljana, eg. ‘Det övre landskapet’
hríb [xríp] berg, bergstopp
po (+ lok.) enligt
naváda vana
po navádi vanligtvis
kár bara
posprávlja > [posprawlja] städar
tékma match
fantástičən fantastisk
Komentarji
Med ändelsen -nje bildas slovenska verbalsubstantiv.
sréča träffar
sréčanje träff, möte
Vi har tidigare konstaterat att ackusativ i de flesta fall har samma form som grundformen nominativ, t.ex.
To je koló.
Det är en cykel.
Bójan imá koló.
Bojan har en cykel.
Det finns dock tre fall där ackusativ skiljer sig från nominativ. Två av dessa har vi redan behandlat. I maskulinum singular får varelser samma form i ackusativ som i genitiv. Dessa substanativ får ändelsen -a, t.ex.
To je mój brát.
Det är min bror.
Imám bráta.
Jag har en bror.
I femininum singular får alla ord ändelsen -o i stället för nominativens -a.
To je môja knjiga.
Det är min bok.
Imám knjigo.
Jag har en bok.
Det nya i denna lektion är maskulina ord i plural. Dessa för i ackusativ ändelsen -e i stället för ändelsen -i som markerar nominativ plural.
To so môji filmi.
Det är mina filmer.
Rád imám slovénske fílme.
Jag tycker om slovenska filmer.
Tänk på att ackusativ även skall användas efter vissa prepositioner, t.ex. za för.
To je film za otrôke.
Det är en film för barn.
Grém v hríbe.
Jag skall (gå, åka) till bergen.
Det slovenska tempuset för förfluten tid kallas preteritum. Preteritum bildas på ett ganska enkelt sätt. Först behöver man bilda ett så kallat l particip. Det bildas genom att man lägger ändelsen -ł till presensformen i 3 person singular som ju utgör verbets grundform eller stam.
Därefter tar man l-participet och kombinerar det med presensformerna av verbet vara, dvs. səm, si, je, smo, ste, so, sva, sta, sta, t.ex.
Gléda televizíjo.
Han tittar på teve.
Glédał je televizíjo.
Han tittade ~ har tittat på teve.
En viss komplikation är att l-participet böjs i genus och numerus. Man måste alltså lägga till femininumändelsen -a när man syftar på en kvinna.
Glédala je televizíjo.
Hon tittade på teve.
Glédał səm televizíjo.
Jag tittade på teve. (sagt av en man)
Glédala səm televizíjo.
Jag tittade på teve. (sagt av en kvinna)
Och i plural heter det följaktligen:
Glédali so televizíjo.
De tittade på teve. (om minst en man ingår)
Glédale so televizíjo.
De tittade på teve. (om bara kvinnor avses)
Dessutom flyttar hjälpverbet på sig så att det hela tiden står på andra plats i ett påstående.
Včéraj səm glédał televizíjo.
I går tittade jag på teve.
I en ja/nej-fråga skall hjälpverbet stå först om inte frågan inleds med ali eller a.
Si glédał televizíjo?
Tittade du på teve? (ställt till en man)
A si glédala televizíjo?
Tittade du på teve? (ställt till en kvinna)
Samtliga möjliga preteritumformer av verbet déla gör:
maskulinum (m)
femininnum (f)
neutrum (n)
1 pers sing
délał səm (m)
délala səm (f)
2 pers sing
délał si (m)
délala si (f)
3 pers sing
délał je (m)
délala je (f)
délalo je (n)
1 pers plur
délali smo (m)
délale smo (f)
2 pers plur
délali ste (m)
délale ste (f)
3 pers plur
délali so (m)
délale so (f)
délala so (n)
1 pers dual
délala sva (m)
délali sva (f)
2 pers dual
délala sta (m)
délali sta (f)
3 pers dual
délala sta (m)
délali sta (f)
délali sta (n)
De flesta verb bildar som sagt helt enkelt l-participet genom att ändelsen -ł läggs till presens 3 p sing. Många mycket vanliga verb har dock inte ett helt regelbundet l-particip, utan l-participet måste läras in tillsammans med presensformen. Vid sådana verb anges både presens och l-participet i ordlistorna. Sådana verb är bl.a.
jê, bíł
är, var
píje, píł
dricker, drack
Dessutom kan det ibland hända att den maskulina formen av l-participet har ett flyktigt ə som försvinner när en ändelse läggs till i t.ex. femininum eller plural.
jé, jédəł (jédla, jédli...)
äter, åt
gré, šə'ł (šlá, šlí...)
går/åker, gick/åkte
Som tidigare påpekats har adverben ändelsen -o.
To je bilá fantástična tékma.
Det var en fantastisk match.
Igráli so fantástično.
De spelade fantastiskt.
Genitiven används i slovenskan ofta när två substantiv skall fogas samman till ett begrepp. I svenskan bildar vi helt enkelt ett sammansatt substantiv. De som i svenskan utgör föra ledet blir på slovenska genitiv och står sist. Jämför även med engelska som ju använder of i motsvarande fall.
kônəc tédna
veckoslut, slutet på veckan, veckans slut
(eng. end of the week, weekend)
Tédna är alltså genitiv av tédən vecka.
sréča träffar
sréčanje träff, möte
Vi har tidigare konstaterat att ackusativ i de flesta fall har samma form som grundformen nominativ, t.ex.
To je koló.
Det är en cykel.
Bójan imá koló.
Bojan har en cykel.
Det finns dock tre fall där ackusativ skiljer sig från nominativ. Två av dessa har vi redan behandlat. I maskulinum singular får varelser samma form i ackusativ som i genitiv. Dessa substanativ får ändelsen -a, t.ex.
To je mój brát.
Det är min bror.
Imám bráta.
Jag har en bror.
I femininum singular får alla ord ändelsen -o i stället för nominativens -a.
To je môja knjiga.
Det är min bok.
Imám knjigo.
Jag har en bok.
Det nya i denna lektion är maskulina ord i plural. Dessa för i ackusativ ändelsen -e i stället för ändelsen -i som markerar nominativ plural.
To so môji filmi.
Det är mina filmer.
Rád imám slovénske fílme.
Jag tycker om slovenska filmer.
Tänk på att ackusativ även skall användas efter vissa prepositioner, t.ex. za för.
To je film za otrôke.
Det är en film för barn.
Grém v hríbe.
Jag skall (gå, åka) till bergen.
Det slovenska tempuset för förfluten tid kallas preteritum. Preteritum bildas på ett ganska enkelt sätt. Först behöver man bilda ett så kallat l particip. Det bildas genom att man lägger ändelsen -ł till presensformen i 3 person singular som ju utgör verbets grundform eller stam.
Därefter tar man l-participet och kombinerar det med presensformerna av verbet vara, dvs. səm, si, je, smo, ste, so, sva, sta, sta, t.ex.
Gléda televizíjo.
Han tittar på teve.
Glédał je televizíjo.
Han tittade ~ har tittat på teve.
En viss komplikation är att l-participet böjs i genus och numerus. Man måste alltså lägga till femininumändelsen -a när man syftar på en kvinna.
Glédala je televizíjo.
Hon tittade på teve.
Glédał səm televizíjo.
Jag tittade på teve. (sagt av en man)
Glédala səm televizíjo.
Jag tittade på teve. (sagt av en kvinna)
Och i plural heter det följaktligen:
Glédali so televizíjo.
De tittade på teve. (om minst en man ingår)
Glédale so televizíjo.
De tittade på teve. (om bara kvinnor avses)
Dessutom flyttar hjälpverbet på sig så att det hela tiden står på andra plats i ett påstående.
Včéraj səm glédał televizíjo.
I går tittade jag på teve.
I en ja/nej-fråga skall hjälpverbet stå först om inte frågan inleds med ali eller a.
Si glédał televizíjo?
Tittade du på teve? (ställt till en man)
A si glédala televizíjo?
Tittade du på teve? (ställt till en kvinna)
Samtliga möjliga preteritumformer av verbet déla gör:
maskulinum (m)
femininnum (f)
neutrum (n)
1 pers sing
délał səm (m)
délala səm (f)
2 pers sing
délał si (m)
délala si (f)
3 pers sing
délał je (m)
délala je (f)
délalo je (n)
1 pers plur
délali smo (m)
délale smo (f)
2 pers plur
délali ste (m)
délale ste (f)
3 pers plur
délali so (m)
délale so (f)
délala so (n)
1 pers dual
délala sva (m)
délali sva (f)
2 pers dual
délala sta (m)
délali sta (f)
3 pers dual
délala sta (m)
délali sta (f)
délali sta (n)
De flesta verb bildar som sagt helt enkelt l-participet genom att ändelsen -ł läggs till presens 3 p sing. Många mycket vanliga verb har dock inte ett helt regelbundet l-particip, utan l-participet måste läras in tillsammans med presensformen. Vid sådana verb anges både presens och l-participet i ordlistorna. Sådana verb är bl.a.
jê, bíł
är, var
píje, píł
dricker, drack
Dessutom kan det ibland hända att den maskulina formen av l-participet har ett flyktigt ə som försvinner när en ändelse läggs till i t.ex. femininum eller plural.
jé, jédəł (jédla, jédli...)
äter, åt
gré, šə'ł (šlá, šlí...)
går/åker, gick/åkte
Som tidigare påpekats har adverben ändelsen -o.
To je bilá fantástična tékma.
Det var en fantastisk match.
Igráli so fantástično.
De spelade fantastiskt.
Genitiven används i slovenskan ofta när två substantiv skall fogas samman till ett begrepp. I svenskan bildar vi helt enkelt ett sammansatt substantiv. De som i svenskan utgör föra ledet blir på slovenska genitiv och står sist. Jämför även med engelska som ju använder of i motsvarande fall.
kônəc tédna
veckoslut, slutet på veckan, veckans slut
(eng. end of the week, weekend)
Tédna är alltså genitiv av tédən vecka.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar