Denna text är delvis inspirerad av texten på s. 60 i Slovénska beséda v žívo.
Izlêt v Portoróž
Nádja in Maríja sta študêntki in prijáteljici. Tá víkend grésta na izlêt v Portoróž. Z vlákom bósta šlí do Kópra, in potém z ávtobusom do Portoróža. V Portoróžu bósta stanováli pri Maríjinem prijátelju Rómanu, ki imá májhno stanovánje v céntru Portoróža, blízu pláže. V Rómanovem májhnem stanovánju sta dvé precèj velíki sôbi. Róman v svôjem stanovánju živí sám, zató bósta Nádja in Maríja iméli êno sôbo záse, Róman pa drúgo záse. Zdáj púnci priprávljata prtljágo. V vêlik kòvčək dájeta rázna oblačíla in drúge stvarí, ámpak ne vésta, káj bósta rabíli na mórju. Vsáka hóče vzéti s sábo zeló velíko stvarí.
Nádja – Kákšno je vrême na obáli? Káj naj vzámem s sábo? Káj bom rabíla? Ne vém, káj naj vzámem.
Maríja – Vrême bo lépo in tôplo. Vzámeva lahkó le polétne obléke. Ne bôva rabíli velíko stvarí.
Nádja – Ámpak večéri so hládni. Rábiva túdi pulôver in jópo.
Maríja – Kám gréva zvečér? A naj vzámem túdi tó blúzo?
Nádja – Sevéda. Zeló je lépa. Blúzo lahkó obléčeš zvečér, ko gréva na zabávo. Jáz pa vzámem té hláče. Lahkó jih obléčem, če bo zvečér mŕzlo.
Maríja – Potém vzámem túdi jáz té kávbojke. A so ti všéč?
Nádja – Já, zeló. Hotéla səm kupíti túdi nôve kávbojke, ámpak bólj səm rábila nôvo krílo, potém pa nísem iméla denárja za hláče.
Maríja – A mísliš, da imáva s sábo dovôlj stvarí?
Nádja – Já, sigúrno. Kdáj pa imáva vlák? Míslim, da mórava že íti na postájo.
Maríja – Já, vlák imáva ob pôl desêtih. Íti mórava čez desét minút.
Nádja – Kákšno je vrême na obáli? Káj naj vzámem s sábo? Káj bom rabíla? Ne vém, káj naj vzámem.
Maríja – Vrême bo lépo in tôplo. Vzámeva lahkó le polétne obléke. Ne bôva rabíli velíko stvarí.
Nádja – Ámpak večéri so hládni. Rábiva túdi pulôver in jópo.
Maríja – Kám gréva zvečér? A naj vzámem túdi tó blúzo?
Nádja – Sevéda. Zeló je lépa. Blúzo lahkó obléčeš zvečér, ko gréva na zabávo. Jáz pa vzámem té hláče. Lahkó jih obléčem, če bo zvečér mŕzlo.
Maríja – Potém vzámem túdi jáz té kávbojke. A so ti všéč?
Nádja – Já, zeló. Hotéla səm kupíti túdi nôve kávbojke, ámpak bólj səm rábila nôvo krílo, potém pa nísem iméla denárja za hláče.
Maríja – A mísliš, da imáva s sábo dovôlj stvarí?
Nádja – Já, sigúrno. Kdáj pa imáva vlák? Míslim, da mórava že íti na postájo.
Maríja – Já, vlák imáva ob pôl desêtih. Íti mórava čez desét minút.
Nove besede
izlêt utflykt (iz ut, letí flyger)
víkend weekend, veckoslut, helg
blízu (+ genitiv) nära
pláža strand, badstrand
priprávi, priprávił < priprávlja, priprávljał göra i ordning, förbereder
prtljága bagage (jfr. pŕt duk)
kòvčək resväska
dá, dáł < dáje, dájáł lägga, sätta, ställa (eng. put)
oblačílo plagg, kläder
stvár -í (femininum) sak
vzáme, vzéł < jêmlje, jemáł ta
sábo (instrumentalis) sig
naj (adverb!) skall, bör
polétni sommar-
obléka plagg (utom underkläder)
pulôver -ja tröja
jópa kofta
blúza blus
sevéda naturligvis, sjävklart (av se vé da)
obléče, oblékəł < klä på, ta på
zabáva nöje, tillställning, fest, dans
hláče (plur.tant.) byxor
mŕzəł (mycket) kall
kávbojke (plur.tant.) jeans
krílo kjol
dovôlj tillräckligt
sigúrən säker
gré, šəł (šlá), íti gå, åka
postája station
Komentarji
Det demonstrativa pronomenet denna, detta är oregelbundet i den maskulina grundformen, men böjs annars som ett adjektiv.
Nom sing
maskulinum: tá
neutrum: tó
femininum: tá
Nom plur
maskulinum: tí
neutrum: tá
femininum: té
De korta formerna av pronomen i ackusativ skrivs ihop med vissa korta prepositioner, t.ex. záse för sig (själv), åt sig (själv).
Prepositionen do + gen till används för att ange målet med en förflyttning. Skillnaden mellan do Ljubljáne (fram till Ljubljana) och v Ljubljáno (in i Ljubljana) kan kännas svår att få grepp om. Båda används som motsvarighet till svenskans till Ljubljana, men i lite olika sammanhang. Var uppmärksam på hur de används och försök vänja dig vid skillnaden.
Oregelbundna verbformer
Det har tidigare påpekats att vissa verb har de längre ändelserna -ste/-sta i stället för -te/-ta i presens 2 p. plur. och 2/3 p. dual. Detta gäller fem verb. Fyra av dessa har även den mer litterära ändelsen -do vid sidan av den vardagligare -jo i 3 p. plur.
bó, bóste, bósta, bódo (talspr. bójo)
kommer att vara (futurum)
gré, gréste, grésta, gredó (talspr. grêjo)
går, åker (båda aspekterna)
jé, jéste, jésta, jedó (talspr. jêjo)
äter (pågående)
vé, véste, vésta, vedó (talspr. vêjo)
vet (pågående)
dá, dáste, dásta, dájo
ger (fullbordat)
Modala adverb
Precis som lahkó kan är även naj skall, bör ett modalt adverb i slovenskan. I svenskan motsvaras de båda av modala hjälpverb. Det verb som i svenskan står i infinitiv skall alltså i slovenskan böjas i den tempusform (och personform) som motsvarar det svenska hjälpverbets form.
Káj naj vzámem s sábo?
Vad skall jag ta med mig?
Ali lahkó pomágam?
Kan jag hjälpa till?
Plurale tantum
I svenskan har vi inte många substantiv som är plurale tantum. De få som finns är bl.a. byxor, glasögon och löständer. Numera går det också bra att använda en byxa, men ett glasöga är något hel annat och en löstand existerar väl knappast. I så fall får det bli en lös tand. Plurale tantum är däremot mycket vanligt förekommande i slovenskan. Orden finns bara i plural och former i singular är helt otänkbara. Alltså används pluralformen även när man syftar på ett enda föremål. Sådana ord är bl.a.
hláče byxor
kávbojke jeans
Eftersom dessa båda slutar på -e är de förstås feminina, eftersom feminina ord har ändelsen -e i nominativ plural.
Verbet gå, åka
Detta verb är mycket oregelbundet. I presens har det stammen gré-:
grém, gréš, gré, grémo, gréste, gredó (grêjo), gréva, grésta, grésta
I l participet har det stammen šəł-:
šə́ł, šlá, šló; šlí, šlé, šlá; šlá, šlí, šlí
I infinitiv är stammen bara i-:
íti, ít
Det används dessutom i båda aspekterna.
Verbet veta
Detta verb är också lite oregelbundet. I presens har det stammen vé-:
vém, véš, vé, vémo, véste, vedó (vêjo), véva, vésta, vésta
I l participet har det stammen védeł-:
védeł, védela, védelo etc.
Infinitiv:
védeti, védet
Detta verb är pågående.
Det fullbordade verbet izvé, izvédeł få veta, få reda på, ta reda på böjs på precis samma sätt.
Nom sing
maskulinum: tá
neutrum: tó
femininum: tá
Nom plur
maskulinum: tí
neutrum: tá
femininum: té
De korta formerna av pronomen i ackusativ skrivs ihop med vissa korta prepositioner, t.ex. záse för sig (själv), åt sig (själv).
Prepositionen do + gen till används för att ange målet med en förflyttning. Skillnaden mellan do Ljubljáne (fram till Ljubljana) och v Ljubljáno (in i Ljubljana) kan kännas svår att få grepp om. Båda används som motsvarighet till svenskans till Ljubljana, men i lite olika sammanhang. Var uppmärksam på hur de används och försök vänja dig vid skillnaden.
Oregelbundna verbformer
Det har tidigare påpekats att vissa verb har de längre ändelserna -ste/-sta i stället för -te/-ta i presens 2 p. plur. och 2/3 p. dual. Detta gäller fem verb. Fyra av dessa har även den mer litterära ändelsen -do vid sidan av den vardagligare -jo i 3 p. plur.
bó, bóste, bósta, bódo (talspr. bójo)
kommer att vara (futurum)
gré, gréste, grésta, gredó (talspr. grêjo)
går, åker (båda aspekterna)
jé, jéste, jésta, jedó (talspr. jêjo)
äter (pågående)
vé, véste, vésta, vedó (talspr. vêjo)
vet (pågående)
dá, dáste, dásta, dájo
ger (fullbordat)
Modala adverb
Precis som lahkó kan är även naj skall, bör ett modalt adverb i slovenskan. I svenskan motsvaras de båda av modala hjälpverb. Det verb som i svenskan står i infinitiv skall alltså i slovenskan böjas i den tempusform (och personform) som motsvarar det svenska hjälpverbets form.
Káj naj vzámem s sábo?
Vad skall jag ta med mig?
Ali lahkó pomágam?
Kan jag hjälpa till?
Plurale tantum
I svenskan har vi inte många substantiv som är plurale tantum. De få som finns är bl.a. byxor, glasögon och löständer. Numera går det också bra att använda en byxa, men ett glasöga är något hel annat och en löstand existerar väl knappast. I så fall får det bli en lös tand. Plurale tantum är däremot mycket vanligt förekommande i slovenskan. Orden finns bara i plural och former i singular är helt otänkbara. Alltså används pluralformen även när man syftar på ett enda föremål. Sådana ord är bl.a.
hláče byxor
kávbojke jeans
Eftersom dessa båda slutar på -e är de förstås feminina, eftersom feminina ord har ändelsen -e i nominativ plural.
Verbet gå, åka
Detta verb är mycket oregelbundet. I presens har det stammen gré-:
grém, gréš, gré, grémo, gréste, gredó (grêjo), gréva, grésta, grésta
I l participet har det stammen šəł-:
šə́ł, šlá, šló; šlí, šlé, šlá; šlá, šlí, šlí
I infinitiv är stammen bara i-:
íti, ít
Det används dessutom i båda aspekterna.
Verbet veta
Detta verb är också lite oregelbundet. I presens har det stammen vé-:
vém, véš, vé, vémo, véste, vedó (vêjo), véva, vésta, vésta
I l participet har det stammen védeł-:
védeł, védela, védelo etc.
Infinitiv:
védeti, védet
Detta verb är pågående.
Det fullbordade verbet izvé, izvédeł få veta, få reda på, ta reda på böjs på precis samma sätt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar