Följande text är från s. 3 i läroboken Odkrívajmo slovénščino (Låt oss upptäcka slovenskan, 1995) av Metka Čuk, Marjanca Mihelič och Gita Vuga.
Andrèj: – Pétər, žívjo!
Pétər: – Ô, žívjo! Kakó si?
Andrèj: – Dôbro. Pa tí?
Pétər: – Hvála, ní slabó. Ána, tó je mój prijátelj Andrèj. Andrèj, tó je môja prijáteljica Ána.
Ána: – Dóbər dán!
Andrèj: – Me veselí!
Ána: – Ví ste prevajáləc, a nê?
Andrèj: – Já. Káj pa ví?
Ána: – Túdi jáz səm prevajáłka.
Andrèj: – A ste iz Ljubljáne?
Ána: – Já. A ví túdi?
Andrèj: – Nê, jáz səm pa iz Kránja.
Od kód ste?
Od kód si?
Od kód ste domá?
Od kód si domá?
Iz Postójne.
Iz Kámnika.
Iz Nôve Goríce.
Iz Kópra.
Iz Göteborga.
Iz Stóckholma.
Iz Úppsale.
Iz Ósla.
Iz Vísbyja.
Iz Kópenhágna.
Iz Málmöja.
Iz Hélsinkov.
Nove besede
dán dag
zdrávo hej
žívijo [žívijo] / žívjo [žíwjo] hej
jútro morgon
večér kväll
na svídenje på återseende, adjö, hej då
sréčno hej då, ha det bra
adíjo hej då
láhək, láhka lätt
nóč natt
hvála tack
mê mig
veselí glädjer
prevajáłəc [prevajáləts] översättare
slabó dåligt
prijátelj [prijátel] vän
prijáteljica väninna
prevajáłka [prevajawka] kvinnlig översättare
iz (+ Genitiv) från, ur
od kód [otkót] varifrån
domá hemma
Komentarji
De vanligaste hälsningsfraserna när man träffas är:
Dóbər dán. God dag. Hej.
används till personer man inte känner så väl.
Zdrávo. Hej.
är mera vardagligt och betyder egentligen Friskt.
Žívio. / Žívijo. / Žívjo. Hej.
är helt vardagligt. Ordet är lånat från kroatiskan och motsvarar svenskans konjunktivform Leve. Den första av stavningarna är den ursprungliga, kroatiska, och anses vara mest korrekt, men den används väldigt lite i praktiken. Den andra formen fungerar i praktiken som neutral, medan den tredje är en förkortad, talspråklig form. Uttalet varierar från det korrekta [žívijo] över det lite förenklade [žívjo] till det vardagliga [žíwjo].
Beroende på tidpunkten på dagen kan man även använda
Dôbro jútro. God morgon
Dóbər večér. God kväll
De vanligaste avskedsfraserna är
Na svídenje. På återseende. Adjö. Hej då.
används till personer man inte känner så väl.
Sréčno. Ha det bra. Hej då.
är mera vardagligt. Betyder egentligen Lyckligt.
Adíjo. Hej då.
är helt vardagligt. Det kommer från italienskans a Dio till Gud precis som svenskans Adjö kommer från franskans à Dieu till Gud. Det används numera allt oftare även till personer man inte känner så väl, i synnerhet i yngre generationer.
Beroende på tidpunkten kan man även använda
Láhko nóč. God natt
vilket egentligen betyder Lätt natt.
För att fråga hur någon har det, känner sig eller mår säger man enklast
Kakó ste? Hur är det med er?
Med verbet i 2 pers. plur. kan denna fråga ställas antingen till flera personer eller till en person man inte känner så väl och som man därför väljer att nia. Observera att detta uttryck ordagrant motsvarar engelskans How are you?
Kakó si? Hur är det med dig?
Med verbet i 2 pers. sing. kan denna fråga endast ställas till en person man känner väl och är du med.
Kakó sta? Hur är det med er två?
Med verbet i 2 pers. dual kan denna fråga endast ställas till två personer.
Det säkert vanligaste svaret är
Hvála, dôbro. Tack bra.
vilket ofta följs av motfrågan
Pa ví? Och ni då?
vilket är hövligt eller avser minst tre personer
Pa tí? Och du då?
vilket avser en person som man duar
Pa vídva? Och ni två då?
vilket avser två personer varav minst den ene är man
Pa vídve? Och ni två då?
vilket avser två kvinnor
När man har blivit presenterad för någon brukar man säga
Me veselí. Trevligt att träffas.
vilket egentligen betyder Det gläder mig.
Efter prepositionen iz från, (ut) ur måste det följande ordet stå i genitiv.
maskulinum -a
Kránj (nominativ)
iz Kránja (genitiv)
neutrum -a
Cêlje (nominativ)
iz Cêlja (genitiv)
Femininum -e
Ljubljána (nominativ)
iz Ljubljáne (genitiv)
En ja/nej-fråga kan på slovenska markeras med det särskilda frågeordet ali månne, men det går lika bra även utan detta frågeord. Dessutom förkortas det väldigt ofta i talspråket till bara a, t.ex.
Ali ste prevajáləc?
A ste prevajáləc?
Ste prevajáləc?
alla tre varianterna översätts: Är ni översättare?
Främmande orter som slutar på annan vokal än -a eller -o får oftast ett extra j- och maskulina böjningsändelser, t.ex. iz Málmöja från Malmö.
Hélsinki uppfattas på slovenska som ett maskulint ord i plural, s.k. plurale tantum, och får i genitiv därför ändelsen -ov som ju är den maskulina ändelsen i genitiv plural, t.ex. iz Hélsinkov från Helsingfors.
I vissa ord förekommer relativt vanliga avvikelser från normen i ett väldigt vardagligt eller regionalt färgat uttal, men de är av en såpass grov karaktär att de knappast hör hemma i ett någorlunda vårdat uttal. Även sådana avvikelser i inspelningarna kommer att markeras med röd färg.
Så är fallet med ordet prijátelj vän i texten. Det skall uttalas [prijátel] men av många uttalas det till vardags [prijátew], dvs. som om det skrevs prijátel (eller med läroboksstavning prijáteł).
Även sammanblandning av ó och ô respektive é och ê förekommer i en hel rad ord. Normen föreskriver att Norges huvudstad skall uttalas med den mera slutna vokalen ó, men personen som läser denna text uttalar med den mera öppna vokalen ô. Även denna typ av avvikelser markeras i texten med röd färg.
Markeringen av Óslo skall alltså tolkas så att uttalet med ó är vad som rekommenderas enligt normen, men att personen som läser använder den motsatta varianten, nämligen ô.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar