Denna text är delvis inspirerad av texten på sidan 21 i Colloquial Slovene (1995) av Andrea Albretti.
Telefónski pogôvor
Sónja: Prósim!
Ríhard: Žívijo, Sónja. Ríhard túkaj. Záte imám nôve fotografíje. A imáš čás v tôrək zvečér?
Sónja: Nê, žáł mi je, v tôrək nímam čása. Grém v Cêlje. Tam živíta mój dédək in môja bábica. Dédək imá rôjstni dán.
Ríhard: Kóliko je stár tvój dédək?
Sónja: Imá že ósəmdeset lét. Tjá gré vsá náša družína. V srédo nímaš čása?
Ríhard: Nê, v srédo imám tečáj angléščine. Kaj pa v četŕtək?
Sónja: Nê, v četŕtək gréva jáz in môja prijáteljica v kíno na nòv hrváški fílm. Vsí govoríjo, da je zeló dóbər. Po fílmu gréva pa na pívo.
Ríhard: V pétək pa jáz nímam čása. Na obísk príde ên stár prijátelj iz Kránja. Káj pa v sobóto?
Sónja: Já, práv. V sobóto səm və's dán domá.
Ríhard: A prídeš sêm? Mój prijátelj Bórut bo túkaj və's víkend. Takó ga spoznáš túdi tí.
Sónja: Dôbro. Prídem v sobóto popòłdne! Se žé veselím.
Ríhard: Jáz túdi. Adíjo!
Ríhard: Žívijo, Sónja. Ríhard túkaj. Záte imám nôve fotografíje. A imáš čás v tôrək zvečér?
Sónja: Nê, žáł mi je, v tôrək nímam čása. Grém v Cêlje. Tam živíta mój dédək in môja bábica. Dédək imá rôjstni dán.
Ríhard: Kóliko je stár tvój dédək?
Sónja: Imá že ósəmdeset lét. Tjá gré vsá náša družína. V srédo nímaš čása?
Ríhard: Nê, v srédo imám tečáj angléščine. Kaj pa v četŕtək?
Sónja: Nê, v četŕtək gréva jáz in môja prijáteljica v kíno na nòv hrváški fílm. Vsí govoríjo, da je zeló dóbər. Po fílmu gréva pa na pívo.
Ríhard: V pétək pa jáz nímam čása. Na obísk príde ên stár prijátelj iz Kránja. Káj pa v sobóto?
Sónja: Já, práv. V sobóto səm və's dán domá.
Ríhard: A prídeš sêm? Mój prijátelj Bórut bo túkaj və's víkend. Takó ga spoznáš túdi tí.
Sónja: Dôbro. Prídem v sobóto popòłdne! Se žé veselím.
Ríhard: Jáz túdi. Adíjo!
Nove besede
telefónski telefon-
pogôvor samtal
prósim hallå
za (+ ackusativ) för, till, åt
tê (ackusativ) dig
néki någon
žáł [žáw] tyvärr, beklagande, ledsamt
dédək morfar, farfar
bábica mormor, farmor
rôjstni fördelse-
tám där
tjá dit
və's, vsá, vsê [və's, usá, usê] hel, all
vsí [usí] alla
tečáj kurs
govorí säger
práv [práw] just det, precis, okej
sәm / sêm hit
víkend [víkent] helg, weekend
ga (ackusativ) honom
spozná lär känna
Komentarji
Veckodagarna anges på slovenska med hjälp av prepositionen v följd av ackusativ.
ponedéljək på måndag
v ponedéljək i måndags
tôrək på tisdag
v tôrək i tisdags
sréda på onsdag
v srédo i onsdags
četŕtək på torsdag
v četŕtək i torsdags
pétək på fredag
v pétək i fredags
sobóta på lördag
v sobóto i lördags
nedélja på söndag
v nedéljo i söndags
Vid verbet imá har sammanskrivs negationen nê med verbet till formen níma har inte. Detsamma gäller naturligtvis även övriga böjningsformer:
imám → nímam
imáš → nímaš
etc.
Det direkta objektet efter ett negerat verb skall inte stå i ackusativ utan i stället i genitiv.
Imáš čás? Har du tid?
Nê, nímam čása. Nej, jag har inte tid.
Imáte kávo? Har ni kaffe?
Nê, nímamo káve. Nej, vi har inte kaffe.
Imámo mléko? Har vi mjölk?
Nê, nímamo mléka. Nej, vi har inte mjölk.
Vid många ord som uttrycker känslor skall den person som upplever känslan stå i kasuset dativ. Den obetonade dativformern av jáz jag heter mi för mig.
Žáł mi je.
Jag är ledsen. (Eg. (Det) är beklagansvärt för mig.)
Det totala pronomenet və's har en lite speciell böjning med en oregelbunden form i neutrum singular.
sing. hel, all
(mask) və's
(fem.) vsá
(neutr.) vsê
plur. alla
(mask.) vsí
(fem.) vsê
(neutr.) vsá
ponedéljək på måndag
v ponedéljək i måndags
tôrək på tisdag
v tôrək i tisdags
sréda på onsdag
v srédo i onsdags
četŕtək på torsdag
v četŕtək i torsdags
pétək på fredag
v pétək i fredags
sobóta på lördag
v sobóto i lördags
nedélja på söndag
v nedéljo i söndags
Vid verbet imá har sammanskrivs negationen nê med verbet till formen níma har inte. Detsamma gäller naturligtvis även övriga böjningsformer:
imám → nímam
imáš → nímaš
etc.
Det direkta objektet efter ett negerat verb skall inte stå i ackusativ utan i stället i genitiv.
Imáš čás? Har du tid?
Nê, nímam čása. Nej, jag har inte tid.
Imáte kávo? Har ni kaffe?
Nê, nímamo káve. Nej, vi har inte kaffe.
Imámo mléko? Har vi mjölk?
Nê, nímamo mléka. Nej, vi har inte mjölk.
Vid många ord som uttrycker känslor skall den person som upplever känslan stå i kasuset dativ. Den obetonade dativformern av jáz jag heter mi för mig.
Žáł mi je.
Jag är ledsen. (Eg. (Det) är beklagansvärt för mig.)
Det totala pronomenet və's har en lite speciell böjning med en oregelbunden form i neutrum singular.
sing. hel, all
(mask) və's
(fem.) vsá
(neutr.) vsê
plur. alla
(mask.) vsí
(fem.) vsê
(neutr.) vsá
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar