Denna text kommer från läroboken Slovénščina za Slováke av Jasna Honzak-Jahič, men har omarbetats.
Pri zdravníci
Zdravníca: – Dobər dán. Kákšne težáve imáte, gospodíčna?
Vésna: – Slabó se počútim. Gŕlo me bolí. In gláva túdi.
Zdr.: – Odpríte ústa, prósim. Recíte á! Já, váše gŕlo je rdéče. Imáte vročíno?
Vésna: – Imám ósəmintrídeset célih šést.
Zdr.: – Vas káj bolí v pŕsih? Globôko díhajte! V rédu. Lahkó se obléčete. Napisála vam bom recépte za zdravíla. Pa velíko čája píjte!
Vésna: – Hvála lépa, gospá dóktor!
Zdr.: – V pétək prídite na kontrólo. Na svídenje!
Vésna príde domòv.
Têta: – Kakó si oprávila?
Vésna: – Zdravníca mi je rêkla, naj rédno jêmljem zdravíla in naj píjem velíko čája.
Têta: – Vésna, potém pa kar hítro v pósteljo!
Pri zdravníci
Zdravníca: – Dobər dán. Kákšne težáve imáte, gospodíčna?
Vésna: – Slabó se počútim. Gŕlo me bolí. In gláva túdi.
Zdr.: – Odpríte ústa, prósim. Recíte á! Já, váše gŕlo je rdéče. Imáte vročíno?
Vésna: – Imám ósəmintrídeset célih šést.
Zdr.: – Vas káj bolí v pŕsih? Globôko díhajte! V rédu. Lahkó se obléčete. Napisála vam bom recépte za zdravíla. Pa velíko čája píjte!
Vésna: – Hvála lépa, gospá dóktor!
Zdr.: – V pétək prídite na kontrólo. Na svídenje!
Vésna príde domòv.
Têta: – Kakó si oprávila?
Vésna: – Zdravníca mi je rêkla, naj rédno jêmljem zdravíla in naj píjem velíko čája.
Têta: – Vésna, potém pa kar hítro v pósteljo!
Nove besede
težáva problem, svårighet (av têžək tung)
gospodíčna fröken (av gospód herr)
gŕlo strupe
bolí, bôleł, boléla > gör ont, värker
ústa (pl.tant.neutr.) mun
pŕsi (pl.tant.fem. i-böjning) bröst
globôk djup
réd ordning
kontróla kontroll
oprávi < oprávlja uträttar (ärende)
rédən regelbunden
jêmlje, jemáł > vzáme, vzéł ta
Komentarji
Grammatik, text 49-53
Nu är de flest av slovenskans böjningsformer genomgångna. Endast några mindre vanliga former återstår. Alltså blir det i fortsättningen mest strökommentarer om diverse företeelser och en hel del repetition.
Uttal
När vokalen i i skrift följs av en annan vokal uttalas som regel ett [j] mellan de båda vokalerna, t.ex. rádio [rádijo].
Genitiv
Som tidigare påpekats skall genitiv användas efter mått och siffror fr.o.m. fem, t.ex.
lítər mléka en liter mjölk
kós síra en bit ost
málo saláme lite påläggskorv
pét jájc fem ägg
káj krúha något (=lite) bröd
Genitiv används ju också i stället för ackusativ för att ange objektet i nekade meningar.
Nobênega téka nímam.
Jag har ingen aptit.
Têtine tórte nísəm poskúsila.
Fasters tårta har jag inte smakat på.
Dessutom används genitiv tillsammans med ní finns inte, ní biló fanns inte, ne bó kommer inte att finnas, t.ex.
Áne ní domá.
Ana är (finns) inte hemma.
Vissa verb, framför allt s.k. reflexiva verb, dvs. sådana som följs av det reflexiva pronomenet se, följs av objektet i genitiv, t.ex.
Vésna se je veselíla rôjstnega dnéva.
Vesna gladde sig åt födelsedagen.
Dativ
Som tidigare påpekats används dativ för att uttrycka den person som upplever en känsla, t.ex.
Káj je Vésni všéč?
Vad tycker Vesna om?
Även ett skeende som en person inte har inflytande över utan snarare drabbas av gör att personen sätts i dativ, t.ex.
Se váma mudí?
Har ni (båda) bråttom? (eg. Hastar det för er?)
I samband med vissa känslor sätts trots allt personen i ackusativ, bl.a.
Zébe me.
Jag fryser. (eg. Det fryser mig.)
Gŕlo me bolí.
Jag har ont i halsen. (eg. Strupen smärtar mig.)
Vas káj bolí?
Har ni ont någonstans? (eg. Smärtar er något?)
Plurale tantum
Ordet prsi bröst, bröstkorg har plural form men kan beteckna ett enda bröst. Det går alltså inte att skilja på singular och plural vid sådana ord. Alla böjningsformer får plurala ändelser, t.ex.
v pŕsih
i bröstet
Komparation
Några få adjektiv har oregelbunden komparation, bl.a.
dóbər bra
bóljši bättre
nájbóljši bäst
Imperativ
Ytterligare ett antal imperativer förekommer i denna text, bl.a.
odprê < öppnar
odpríte öppna 2 p.pl. (ni-form)
díha > andas
díhajte andas 2 p.pl. (ni-form)
När presens slutar på -je eller -ji tas slutvokalen bort så att imperativen kommer att slutar på -j, t.ex.
píje > dricker
píj, píjte drick
När presens slutar på -če och l-participet på -kəł skall imperativen sluta på ci, t.ex.
rêče < säger
rêci, recíte säg
Ett fåtal verb har en oregelbunden form i imperativ, bl.a.
gré går, kommer
pójdi gå
men vid negerad uppmaning används i stället
ne hôdi gå inte
Preteritum particip
Slovenskans preteritum particip motsvarar svenskans perfekt particip och betecknar att en handling är utförd med avseende på ett visst objekt. Ändelsen är i slovenskan -n. Till denna ändelse läggs sedan adjektivens böjningsändelser. Verb som i grundform slutar på -i byter detta till -e- före particpets -n.
práži krompír steker potatis
prážen krompír stekt potatis
Presens particip
Verb med presens på -i bildar presens particip genom att byta -i mot -éč. Betoningen ligger alltid på denna ändelse. Participet böjs som ett adjektiv.
stojí står
stojéč stående
stojéča svetílka golvlampa
Konjunktiv
Slovenskan använder konjunktiv, dvs. partikeln bi skulle, i både huvudsats och bisats i villkorskonstruktioner av typen Om jag hade... skulle jag...
Če bi iméla denár, bi si kupíla računálnik.
Om jag hade pengar skulle jag köpa mig en dator.
Svenskan kan ha lite olika lösningar, bl.a. som ovan imperfekt i ena delen och konditionalis i den andra. Men det går även att använda vissa andra former. Dessutom kan man i svenskan ta bort den inledande konjunktionen om och i stället kasta om ordföljen till Hade jag pengar...
Kort infinitiv
Kort infinitiv på -t används som tidigare påpekats efter rörelseverb, t.ex.
Gréva kúpit darílo.
Vi går och köper en present.
Prišlí sva obiskát Vésno.
Vi har kommit för att besöka Vesna.
I andra fall skall i princip den långa infinitiven på -ti användas, även om man i praktiken inte gör det i talspråket.
Hjälpverb
Hjälpverbet behöver inte upprepas, t.ex.
Spála səm slabó in kar naprèj kášljala.
Jag sov dåligt och hostade hela tiden.
Aspekt
I temporala bisatser (tidsbisatser) är som regel aspektvalet mycket viktigt för att meningen skall få avsedd betydelse. Om en bisats som börjar med ko när innehåller ett verb i pågående aspekt innebär det att verbhandlingen i huvudsatsen utför samtidigt som verbhandlingen i bisatsen pågår, dvs. de båda handlingarna utförs samtidigt, t.ex.
Ko səm se vráčala domòv, səm zboléla.
När jag var på väg tillbaka hem blev jag sjuk.
Om istället bisatsen verb står i fullbordad aspekt innebär det att handlingen i bisatsen avslutades innan handlingen i huvudsatsen utspelade sig. De båda handlingarna inträffar då i en följd efter varandra, t.ex.
Ko səm se vrníla domòv, səm zboléla.
När jag hade kommit tillbaka hem blev jag sjuk.
Konjunktionen naj
Denna konjunktion används i bisats som motsvaras av en uppmaning om den hade förekommit självständigt, t.ex.
Rédno jêmlji zdravíla.
Ta medicinerna regelbundet.
Zdravníca je rêkla, naj rédno jêmljem zdravíla.
Läkaren sade att jag skulle ta medicinerna regelbundet.
Önskning
Önskning eller något man hoppas skall inträffa kan på slovenska uttryckas med da bi + l-particip, t.ex.
Da bi hítro ozdravéla!
Måtte du bli frisk snabbt! Hoppas du blir frisk snabbt!
Obetonade småord
I frågor som kan besvaras med ja eller nej sätts de obetonade småorden först, t.ex.
Ji lahkó káj sporočím?
Kan jag meddela henne något?
Te mótim?
Stör jag dig?
Se váma mudí?
Har ni bråttom?
Vas káj bolí?
Har ni ont någonstans?
Riktning
I slovenskan uppfattas uttryck för plats oftare som förflyttning än i svenskan. I meningar där ett rörelseverb följs av ett annat verb uppfattas angivning av plats som bestämning till rörelseverbet. I svenskan uppfattar vi nog spontant motsvarande plats som uttryck för befintlighet.
Vésna je prišlá študírat v Ljubljáno. (ackusativ = riktning)
Vesna har kommit till Ljubljana för att studera ~ kommit för att studera i Ljubljana.
Subjektets antal
När man med hjälp av prepositionen z med anger en av personerna som ingår i subjektet räknas denna person egentligen inte in i subjektet på svenska, det heter ju t.ex. Tillsammans med mostern bor hon i en trerumslägenhet. På slovenska räknas däremot moster in i subjektet och verbet måste därför stå i dual.
S têto stanújeta v trísôbnem stanovánju.
Tillsammans med fastern bor hon (eg. de två) i en trerumslägenhet.
Många gånger känns det mera naturligt att använda konjunktionen och på svenska istället för prepositionen med.
Kádar imáta čás, s têto sedíta v kúhinji in se pogovárjata.
När de har tid sitter hon och (eg. de två med) fastern i köket och pratar.
Innan man vänjer sig vid det här uttryckssättet är det vanligt att man missuppfattar och tror att det finns en person mera inblandad än det faktiskt gör.
Z Maríjo sva prišlí obiskát Vésno.
Jag och Marija har kommit för att besöka Vesna.
Bildning av adjektiv
Slovenskan bildar adjektiv av i princip alla substantiv. Dessa adjektiv behövs för att bilda mera komplexa begrepp när svenskan bildar sammansatta substantiv. De vanligaste ändelserna för bildning av sådana adjektiv är -ni och -ski, t.ex.
študênt student
študêntski student-
študêntska sôba studentrum
ávtobus buss
ávtobusni buss-
ávtobusna postája busstation, busshållplats
trí tre
sôba rum
trísôbni trerums-
trísôbno stanovánje trerumslägenhet
na på
míza bord
namízni bords- (ngt som finns ovanpå bordet)
namízna svetílka bordslampa
Ibland inträffar konsonantövergångar, t.ex. g → ž.
knjíga bok
knjížni bok-
knjížna políca bokhylla
Bildning av rörelseverb med prefix
v- betecknar rörelse in i
stópi < träder, stiger
vstópi < träder in, stiger in
iz- betecknar rörelse ut ur
stópi < träder, stiger
izstópi < träder ut, stiger ut
od- betecknar rörelse bort från
pélje < kör, för
odpélje < kör iväg
pri- betecknar rörelse fram till
pélje < kör, för
pripélje < kommer, anländer
Utläsning av tal
Tal med kommatecken utläses på slovenska med ordet hel(a) i stället för svenskans komma. Detta ord böjs som ett adjektiv på slovenska och dess form bestäms alltså av den föregående siffran, t.ex.
êna céla pétnajst en komma femton
dvé céli šést två komma sex
trí céle trí tre komma tre
pét célih devét fem komma nio
Uttal
När vokalen i i skrift följs av en annan vokal uttalas som regel ett [j] mellan de båda vokalerna, t.ex. rádio [rádijo].
Genitiv
Som tidigare påpekats skall genitiv användas efter mått och siffror fr.o.m. fem, t.ex.
lítər mléka en liter mjölk
kós síra en bit ost
málo saláme lite påläggskorv
pét jájc fem ägg
káj krúha något (=lite) bröd
Genitiv används ju också i stället för ackusativ för att ange objektet i nekade meningar.
Nobênega téka nímam.
Jag har ingen aptit.
Têtine tórte nísəm poskúsila.
Fasters tårta har jag inte smakat på.
Dessutom används genitiv tillsammans med ní finns inte, ní biló fanns inte, ne bó kommer inte att finnas, t.ex.
Áne ní domá.
Ana är (finns) inte hemma.
Vissa verb, framför allt s.k. reflexiva verb, dvs. sådana som följs av det reflexiva pronomenet se, följs av objektet i genitiv, t.ex.
Vésna se je veselíla rôjstnega dnéva.
Vesna gladde sig åt födelsedagen.
Dativ
Som tidigare påpekats används dativ för att uttrycka den person som upplever en känsla, t.ex.
Káj je Vésni všéč?
Vad tycker Vesna om?
Även ett skeende som en person inte har inflytande över utan snarare drabbas av gör att personen sätts i dativ, t.ex.
Se váma mudí?
Har ni (båda) bråttom? (eg. Hastar det för er?)
I samband med vissa känslor sätts trots allt personen i ackusativ, bl.a.
Zébe me.
Jag fryser. (eg. Det fryser mig.)
Gŕlo me bolí.
Jag har ont i halsen. (eg. Strupen smärtar mig.)
Vas káj bolí?
Har ni ont någonstans? (eg. Smärtar er något?)
Plurale tantum
Ordet prsi bröst, bröstkorg har plural form men kan beteckna ett enda bröst. Det går alltså inte att skilja på singular och plural vid sådana ord. Alla böjningsformer får plurala ändelser, t.ex.
v pŕsih
i bröstet
Komparation
Några få adjektiv har oregelbunden komparation, bl.a.
dóbər bra
bóljši bättre
nájbóljši bäst
Imperativ
Ytterligare ett antal imperativer förekommer i denna text, bl.a.
odprê < öppnar
odpríte öppna 2 p.pl. (ni-form)
díha > andas
díhajte andas 2 p.pl. (ni-form)
När presens slutar på -je eller -ji tas slutvokalen bort så att imperativen kommer att slutar på -j, t.ex.
píje > dricker
píj, píjte drick
När presens slutar på -če och l-participet på -kəł skall imperativen sluta på ci, t.ex.
rêče < säger
rêci, recíte säg
Ett fåtal verb har en oregelbunden form i imperativ, bl.a.
gré går, kommer
pójdi gå
men vid negerad uppmaning används i stället
ne hôdi gå inte
Preteritum particip
Slovenskans preteritum particip motsvarar svenskans perfekt particip och betecknar att en handling är utförd med avseende på ett visst objekt. Ändelsen är i slovenskan -n. Till denna ändelse läggs sedan adjektivens böjningsändelser. Verb som i grundform slutar på -i byter detta till -e- före particpets -n.
práži krompír steker potatis
prážen krompír stekt potatis
Presens particip
Verb med presens på -i bildar presens particip genom att byta -i mot -éč. Betoningen ligger alltid på denna ändelse. Participet böjs som ett adjektiv.
stojí står
stojéč stående
stojéča svetílka golvlampa
Konjunktiv
Slovenskan använder konjunktiv, dvs. partikeln bi skulle, i både huvudsats och bisats i villkorskonstruktioner av typen Om jag hade... skulle jag...
Če bi iméla denár, bi si kupíla računálnik.
Om jag hade pengar skulle jag köpa mig en dator.
Svenskan kan ha lite olika lösningar, bl.a. som ovan imperfekt i ena delen och konditionalis i den andra. Men det går även att använda vissa andra former. Dessutom kan man i svenskan ta bort den inledande konjunktionen om och i stället kasta om ordföljen till Hade jag pengar...
Kort infinitiv
Kort infinitiv på -t används som tidigare påpekats efter rörelseverb, t.ex.
Gréva kúpit darílo.
Vi går och köper en present.
Prišlí sva obiskát Vésno.
Vi har kommit för att besöka Vesna.
I andra fall skall i princip den långa infinitiven på -ti användas, även om man i praktiken inte gör det i talspråket.
Hjälpverb
Hjälpverbet behöver inte upprepas, t.ex.
Spála səm slabó in kar naprèj kášljala.
Jag sov dåligt och hostade hela tiden.
Aspekt
I temporala bisatser (tidsbisatser) är som regel aspektvalet mycket viktigt för att meningen skall få avsedd betydelse. Om en bisats som börjar med ko när innehåller ett verb i pågående aspekt innebär det att verbhandlingen i huvudsatsen utför samtidigt som verbhandlingen i bisatsen pågår, dvs. de båda handlingarna utförs samtidigt, t.ex.
Ko səm se vráčala domòv, səm zboléla.
När jag var på väg tillbaka hem blev jag sjuk.
Om istället bisatsen verb står i fullbordad aspekt innebär det att handlingen i bisatsen avslutades innan handlingen i huvudsatsen utspelade sig. De båda handlingarna inträffar då i en följd efter varandra, t.ex.
Ko səm se vrníla domòv, səm zboléla.
När jag hade kommit tillbaka hem blev jag sjuk.
Konjunktionen naj
Denna konjunktion används i bisats som motsvaras av en uppmaning om den hade förekommit självständigt, t.ex.
Rédno jêmlji zdravíla.
Ta medicinerna regelbundet.
Zdravníca je rêkla, naj rédno jêmljem zdravíla.
Läkaren sade att jag skulle ta medicinerna regelbundet.
Önskning
Önskning eller något man hoppas skall inträffa kan på slovenska uttryckas med da bi + l-particip, t.ex.
Da bi hítro ozdravéla!
Måtte du bli frisk snabbt! Hoppas du blir frisk snabbt!
Obetonade småord
I frågor som kan besvaras med ja eller nej sätts de obetonade småorden först, t.ex.
Ji lahkó káj sporočím?
Kan jag meddela henne något?
Te mótim?
Stör jag dig?
Se váma mudí?
Har ni bråttom?
Vas káj bolí?
Har ni ont någonstans?
Riktning
I slovenskan uppfattas uttryck för plats oftare som förflyttning än i svenskan. I meningar där ett rörelseverb följs av ett annat verb uppfattas angivning av plats som bestämning till rörelseverbet. I svenskan uppfattar vi nog spontant motsvarande plats som uttryck för befintlighet.
Vésna je prišlá študírat v Ljubljáno. (ackusativ = riktning)
Vesna har kommit till Ljubljana för att studera ~ kommit för att studera i Ljubljana.
Subjektets antal
När man med hjälp av prepositionen z med anger en av personerna som ingår i subjektet räknas denna person egentligen inte in i subjektet på svenska, det heter ju t.ex. Tillsammans med mostern bor hon i en trerumslägenhet. På slovenska räknas däremot moster in i subjektet och verbet måste därför stå i dual.
S têto stanújeta v trísôbnem stanovánju.
Tillsammans med fastern bor hon (eg. de två) i en trerumslägenhet.
Många gånger känns det mera naturligt att använda konjunktionen och på svenska istället för prepositionen med.
Kádar imáta čás, s têto sedíta v kúhinji in se pogovárjata.
När de har tid sitter hon och (eg. de två med) fastern i köket och pratar.
Innan man vänjer sig vid det här uttryckssättet är det vanligt att man missuppfattar och tror att det finns en person mera inblandad än det faktiskt gör.
Z Maríjo sva prišlí obiskát Vésno.
Jag och Marija har kommit för att besöka Vesna.
Bildning av adjektiv
Slovenskan bildar adjektiv av i princip alla substantiv. Dessa adjektiv behövs för att bilda mera komplexa begrepp när svenskan bildar sammansatta substantiv. De vanligaste ändelserna för bildning av sådana adjektiv är -ni och -ski, t.ex.
študênt student
študêntski student-
študêntska sôba studentrum
ávtobus buss
ávtobusni buss-
ávtobusna postája busstation, busshållplats
trí tre
sôba rum
trísôbni trerums-
trísôbno stanovánje trerumslägenhet
na på
míza bord
namízni bords- (ngt som finns ovanpå bordet)
namízna svetílka bordslampa
Ibland inträffar konsonantövergångar, t.ex. g → ž.
knjíga bok
knjížni bok-
knjížna políca bokhylla
Bildning av rörelseverb med prefix
v- betecknar rörelse in i
stópi < träder, stiger
vstópi < träder in, stiger in
iz- betecknar rörelse ut ur
stópi < träder, stiger
izstópi < träder ut, stiger ut
od- betecknar rörelse bort från
pélje < kör, för
odpélje < kör iväg
pri- betecknar rörelse fram till
pélje < kör, för
pripélje < kommer, anländer
Utläsning av tal
Tal med kommatecken utläses på slovenska med ordet hel(a) i stället för svenskans komma. Detta ord böjs som ett adjektiv på slovenska och dess form bestäms alltså av den föregående siffran, t.ex.
êna céla pétnajst en komma femton
dvé céli šést två komma sex
trí céle trí tre komma tre
pét célih devét fem komma nio
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar