19. Slovenska A1: Osma enota + 43-44

Börja med:

  1. Läs sid. 32-33 i kompendiet Kommentarer till ABC, 123, Gremo
  2. Läs texterna 43-44 på sid. 106-114 i kompendiet Textläsning A1 och lyssna på de tillhörande ljudfilerna. Texterna finns även i CLIL Store. Välj Language: Slovenščina. Orden i texten blir klickbara och hittas (kanske) i webbordböcker. 
  3. Plugga glosorna med hjälp av Glosor.eu.
  4.  Läs avsnitt 1-4, s. 93-97 i 8. enota i läroboken ABC, 123, Gremo och lyssna på CD-skivan.
  5. Gloslistor till varje lektion i ABC-boken finns i kompendiet Glosor och kompletterande övningar. De viktigaste glosorna i ABC-boken finns även som s.k. gloskort som man kan printa dubbelsidigt, klippa och ha i fickan. 
  6. Lyssna på Grammatikgenomgången: Slovenskans grunder 19

övningar




20. Slovenska A1: Osma enota + 43-44

Börja med:

  1. Läs sid. 33-34 i kompendiet Kommentarer till ABC, 123, Gremo
  2. Läs texterna 43-44 på sid. 106-114 i kompendiet Textläsning A1 och lyssna på de tillhörande ljudfilerna. Texterna finns även i CLIL Store. Välj Language: Slovenščina. Orden i texten blir klickbara och hittas (kanske) i webbordböcker. 
  3. Plugga glosorna med hjälp av Glosor.eu.
  4.  Läs avsnitt 5-15, s. 98-102 i 8. enota i läroboken ABC, 123, Gremo och lyssna på CD-skivan.
  5. Gloslistor till varje lektion i ABC-boken finns i kompendiet Glosor och kompletterande övningar. De viktigaste glosorna i ABC-boken finns även som s.k. gloskort som man kan printa dubbelsidigt, klippa och ha i fickan. 
  6. Lyssna på Grammatikgenomgången: Slovenskans grunder 20





Till dig som vill lära dig slovenska på egen hand...

Vid Centret för slovenska som främmande språkuniversitetet i Ljubljana har man utarbetat en serie med bra och moderna läroböcker. Denna läroboksserie har legat till grund för den nätbaserade distansundervisning som bedrivits vid Göteborgs universitet under åren 2004-2011, men som numera är inställd. Allt det kursmaterial som utarbetats i samband med undervisningen i Göteborg har därför tillgängliggjorts på den här bloggen.

Höstterminen 2012 startar den webbaserade distansundervisningen i slovenska på nytt, denna gång vid Uppsala universitet. Anmälan görs via antagning.se från mitten av mars.

Läroböckerna bygger på varandra i denna ordning.
Samtliga titlar kan beställas från Filosofiska fakultetens bokhandel i Ljubljana.
Den som är antagen till en kurs vid Uppsala universitet kan beställa böckerna ovan genom läraren på kursen till ett något rabatterat pris.

Som ett komplement till ovanstående läroböcker läser man också en lång rad andra texter.

Vi har även gjort övningarna i Učimo se slovenščino - Za začetek av Metka Čuk.
Facit hittar du här.

Att flytta allt material som byggts upp på Göteborgs universitets lärplattform till den här bloggen har inneburit ett stort arbete. Den allra största delen av det arbetet har utförts av Dolores Meden, som under flera år har varit en oerhört engagerad student i slovenska och som kommit betydligt längre i sina studier än det kursutbud som Göteborgs universitet har kunnat erbjuda. Härmed vill jag rikta ett mycket varmt tack till Dolores för hennes enorma insatser för slovenskan. Hon har bland annat även gjort en lång rad översättningar till svenska, en bibliografi över (webbpublicerade) översättningar, författarpresentationer, en läsvänlig grammatik samt språkövningar som finns tillgängliga på hennes egen hemsida.

Lycka till med dina studier i slovenska!

Morgan
lärare i slovenska vid UU/GU
morgan.nilsson@moderna.uu.se
morgan.nilsson@gu.se

Slovenska A1

Slovenska A1
Nätbaserad distanskurs vid Uppsala universitet
Kurskod 5SL001 • 15 högskolepoäng • Anmälan via Antagning.se
 
Länk till kursplan. • Länk till institutionens information för studenter.

Kursen ger grundläggande teoretiska och praktiska kunskaper i och om det slovenska språket, liksom en grundläggande allmän orientering om Slovenien av idag samt dess historia, litteratur och kultur.

Hur går undervisningen till?
  • Alla instruktioner kommer att finnas på Uppsala universitets Studentportal.
  • Lektionsundervisning på kursen ges varje vecka i form av e-möten i Adobe Connect på de svenska högskolornas gemensamma server Sunet. Här kan studenter även träffas utanför lektionstid för att arbeta tillsammans i grupp. Mötesrummet står alltid öppet.
  • Spontana diskussioner mellan studenterna kan föras i Google Groups diskussionsforum. Även läraren deltar aktivt i dessa diskussioner i mån av tid och beroende på frågornas karaktär.
  • Varje vecka skall en veckoredovisning lämnas in via ett webbaserat enkätformulär.
  • I slutet av kursen skrivs två specialuppgifter om vardera c:a en A4-sida.
Obligatorisk kurslitteratur
  • Pirih Svetina & Ponikvar. 2012. A, B, C... 1, 2, 3, Gremo med tillhörande CD-skiva. 152 s. Ljubljana: Filozofska fakulteta, Univerza v Ljubljani. ISBN: 978-961-237-22-3.
    - Boken beställs enklast genom ett mail till knjigarna@ff.uni-lj.si. Kontakta dem så tidigt som någonsin möjligt för det kan ta ett par veckor att få boken.
    - Om du har någon i din närhet som kan hjälpa dig med den slovenska hemsidan så är det smidigare att beställa från
    emka.si. De levererar betydligt snabbare. Tänk bara på att byta land till Švedska innan du börjar fylla i dina personuppgifter och adress, annars finns risk att du får ett felmeddelande.
    - Om du i stället vill be någon bekant att köpa boken i Slovenien och skicka till dig så finns den i alla större bokhandlar i Ljubljana, men säkrast hos Mladinska knjiga mittemot huvudpostkontoret på Slovenska cesta 29 eller i Filosofiska fakultetens bokhandel på Aškerčeva 2.
     
  • All övrig kurslitteratur finns tillgänglig i elektronisk form. Se den officiella litteraturlistan.

De webbaserade e-lektionern kommer att hållas med hjälp av e-mötesverktyget Adobe Connect. Inget särskilt program behöver installeras förutom själva webbläsaren (Firefox, Explorer, Safari el. likn.) Du behöver bara en dator med möjlighet att surfa på webben, en hyfsat snabb internetuppkoppling via kabel (trådlös uppkoppling ger ofta dålig ljudkvalitet) och ett headset med mikrofon (eller hörlurar och en inbyggd mikrofon).

Här hittar du ytterligare information om hur Adobe Connects e-möten fungerar. Besök gärna Sunets Café Connect för att pröva på programvaran och för att testa dina ljudinställningar. Om du har problem med ljudet finns här lite anvisningar från Uppsala universitets Learning Lab.

Välkommen!
Morgan Nilsson
lärare i slovenska vid UU
morgan.nilsson@moderna.uu.se

Slovenska A1: Slutuppgift: Ajdovščina – den blåsiga utposten genom tiden

 
Den slovenska staden Ajdovščina belägen i Vipavadalen i dagens Slovenien, grundades ca. 2000 år före Kristi födelse i form av en romersk utpost under Romarrikets styre, under det latinska namnet Mansio Fluvio Frigido [1] (på svenska "fästningen vid den kalla floden"). Utposten fyllde både en strategisk och kommersiell funktion, då vägen som passerar genom Vipavadalen var knutpunkten för all handel mellan havet och den romerska militärbasen Emona (latin) [2], som idag är dagens Ljubljana. Den romerska stadsmuren finns kvar fortfarande idag, där de nya husen även lutar mot den gamla stadsmuren. I ett romerskt vakttorn är det idag en bar och i en annan finns det en mindre turistinformation.

Ajdovščinas statstillhörigheter
Bara under de senaste 100 åren har Ajdovščina tillhört fyra olika länder. Från 1867-1918 tillhörde staden Österrike-Ungern Imperiet [3], men förlorades till Italien efter första världskriget och var under italienskt styre mellan åren 1918-1945 [1]. Efter andra världskrigets slut inkorporerades staden sedan i Jugoslavien 1945-1991 [4]. Efter det så kallade tiodagarskriget [5], mellan Jugoslavien och de slovenska frihetskämparna, vilket också ledde till Sloveniens självständighetsförklaring 1991 [6], tillhör Ajdovščina numera och slutligen Slovenien med ett invånarantal på cirka 7000 personer [1]. Ajdovščinas olika statstillhörigheter ger därmed en indirekt bekräftelse på hur pass viktig denna utpost och passage genom Vipavadalen fortfarande är än i modern tid.

Den starka vinden Bora
Ajdovščina är också väldigt känd för dess starka vind, Bora (på slovenska "Burja") [8], som passerar härigenom och som kan nå vindhastigheter kring 140-200 km/h. Boran är en nord- till nord-östlig fallvind, som uppstår då den kalla luften från Östeuropa möter den varmare luften från det Adriatiska havet, mestadels under vintersäsongen [8]. Vissa små vinpustar kan dock också förekomma under den resterande delen av året. Den starka vinden har även satt sina spår i hur man bygger hus i Ajdovščina, där det mest utmärkande draget är att man faktiskt lägger massvis med stenar på hustaken, för att inte tegelpannorna skall blåsa ned från taken. Husen byggs dessutom i en mer klassisk Karst-stil [9], där Karst är namnet på det landskap som Ajdovščina är beläget i (från tyskans Karst och slovenskans Kras). Arkitekturen skiljer sig därmed en hel del från den förväntade arkitekturen som en stad i närheten av det Adriatiska havet vanligtvis brukar ha.

Slaget vid ån Frigidus
På grund av stadens militära strategiska position har också en del slag utspelat sig här, varav kanske det mest kända var Slaget vid ån Frigidus (på slovenska "Bitka pri Frigidu") år 394, som stod mellan Östroms kejsare Theodosius I och Västroms kejsare Eugenius [10]. Theodosius I motsatte sig Eugenius ”möjligtvis planerade” väg till makten efter att Västroms föregående kejsare, Valentinian II, som även sympatiserade med Thedosius I, hittats hängd i sitt eget hem, vilket Theodosius I uppfattade som ett ”tvivelaktigt” självmord [10]. Thedosius I var dessutom en stark förespråkare av kristendomen, medan Västroms nya kejsare Eugenius, ”målades upp” som en hedniskt otrogen kejsare som förespråkade en tillbakagång till de mer gammeldagsa romerska traditionerna [10]. Det finns även terorier och rykten om att denna bild av Eugenius målades upp och överdrevs av Milanos ärkebiskop Ambrose, för att den kristna kyrkan skulle nå sina politiska och ideologiska mål [11]. Officiellt sett stod nu ett religionskrig och väntade för dörren. År 394 beslutade Theodosius att marschera med sin här på runt 50.000 man från Konstantinopel i Östrom mot Västrom [12]. Den 5-6 september samma år möttes de båda styrkorna på ett fält in närheten av Ajdovščina i dagens Vipavadalen [1, 12], även om det än idag råder vissa tveksamheter om exakt var slaget ägde rum [11]. Innan slagets början skall enligt utsago Eugenius ha låtit placerat ut en staty Jupiter på slagfältet [12], vilket förstärkte hans hedniska karaktär. Den första dagen föll till Eugenius vinst, varpå enligt legenden Theodosius skall ha gått iväg och bet Gud om hans gudomliga hjälp [11]. Följande dag anlände en stark medvind till Theodosius fördel som enligt legenden blåste smuts rakt i ansiktet på Västroms armé [12]. Medvinden gynnade dessutom Theodosius bågskyttar och när Eugenius bågskyttar skulle besvara elden, blåste deras pilar tillbak rakt emot dem själva [12]. I slutet på den andra dagen stod Theodosius som segrare och förblev till slutet av sin död tre år senare den sista romerska kejsaren att regera både över Väst- och Östrom [10]. Idag är han dessutom helgonförklarad av den kristen-ortodoxa kyrkan till namnet St. Theodosius [10].

Detta krig ses därmed som ett religionskrig, (åtminstone ur dåtidens historieberättares ögon), samt kristendomens slutliga seger som statsreligion i det romerska riket. Vilken roll Gud faktiskt hade i kriget får vara osagt. Det som dock är helt säkert är att Ajdovščina fortfarande är en riktigt blåsig stad med en mycket strategisk position och en viktig transportväg genom Vipavadalen.





Källor
[1] Ajdovščina, Wikipedia, [webbsida], 2012-01-08
[2] Ljubljana, Wikipedia, [webbsida], 2012-01-08
[3] Österrike-Ungern, Wikipedia, [webbsida], 2012-01-08
[4] Kungariket Jugoslavien, Wikipedia, [webbsida], 2012-01-08
[5] Tiodagarskriget (kriget i Slovenien 1991), [webbsida], 2012-01-08
[6] Facts about Slovenia, 8th edition, Publisher: Government Communication Office, Chapter: History, page 11, [webbsida] www.ukom.gov.si/eng, www.slovenia.si/publications
[7] CRW Flags' Online Catalog, [webbsida], 2012-01-08
[8] Bora, Wikipedia, [webbsida], 2012-01-08
[9] Karst, Wikipedia, [webbsida], 2012-01-08
[10] Theodosius I, Wikipedia, [webbsida], 2012-01-08
[11] Alenka Divjak, The traces of the battle of the Frigid river in Veraldar saga, Ambrósius saga,  Biskups and its potential echoes in Kirialax saga, Acta histriae , 18, 2010, 1–2, 2009-10-21, [webbsida], 2012-01-08
[12] Battle of the Frigidus, Wikipedia, [webbsida], 2012-01-08, engelsk versionslovensk version


av: Emanuel Larsson, januari 2013



Slovenska A1: Slutuppgift: Vinodling i Vipavadalen i Slovenien


Vinodling i Vipavadalen i Primorska-regionen i dagens Slovenien har pågått i dryga 2000 år, ända sedan denna konst introducerades här av romarna [1]. Ett tydligt exempel på att vinodling har en stor betydelse och är djupt rotad hos invånarna i Vipavadalen märks också tydligt av deras vapensköld, där en vinranka med två vinklasar har avbildats [2]. Historikern Janez Vajkard Valvasor skrev 1689 i sin bok ”The Glory of the Duchy of Carniola” [3] att Vipavadalen producerar mer vin än bröd [1]. Romarnas kärlek och respekt för vinodling lever fortfarande vidare hos invånarna i dagens Vipava, där vinodling numera ses som en livsstil [1].

När det är dags att skörda vinrankorna samlas familj och vänner till gårdens vinodlare för att hjälpas åt. Denna tradition är mer av ett vänskapligt och glädjefyllt tillfälle, där vinbonden efter uträttat verk bjuder in till en stor skördefest, inklusive eventuell gratis tillgång till vin under året för vinplockarna [4]. Vinplockningen i Vipavadalen innefattar därmed ingen direkt ekonomisk ersättning till vinplockarna, utan utförs mer i form som en hjälpande tjänst till den nära vän eller familjemedlem som vinbonden oftast är [4]. I princip varje hushåll i Vipavadalen har dessutom en egen liten vinkällare under bostaden, med vinvolymer som kan uppgå till dryga 100 liter för eget bruk [4].

Vinsorter
I dagens Vipava odlas vita klassiska druvor, så som Sauvignon, Malvazija, Laški, Rizling och Chardonnay, samt röda druvor, som exempelvis Merlot, Barbera, Cabernet Sauvignon och Modri Pinot [1]. Vipavas konkurrenskraft på vinodlingsmarknaden har mycket att göra med det faktum att vinbönderna här också odlar många sällsynta och inhemska viner, så som Zelen (slovenska för ordet ”grön”), Pirela och Pikolit [1]. Deras förkärlek till vinodling har gjort att de har sett till att bevara dessa mer gammeldagsa vinrankor. Även de nya mer utvecklade odlingsteknikerna har även tillgodosett återinförandet av dessa vinrankor [1].

Vinkvalitet och vinforskning
Dagens vinbönder i Vipavadalen har därmed förstått att för att erhålla goda viner så krävs det både god kvalitet, samt stort engagemang [1]. Därmed är forskningen kring nya odlingstekniker av vinrankorna av hög vikt, vilket även har medfört att jordbruksskolan på universitetet i Nova Gorica, med placering i Ajdovščina sedan 2008 nu också innefattar ett vin-forsknings-center med namnet ”Wine Research Center” (WRC) [1]. Vinodlingscentret är därmed placerat i vinodlingarnas centrum och har en god kontakt med lokala vinproducenter [5]. Dess forskningsområden innefattar analys av kvaliteten hos vin, optimering av vinodlingstekniker, samt vinmarknadsföring [5]. WRC:s anställda har både praktiska och rena forskarkunskaper [5]. Därtill samarbetar de även med institutioner både i Slovenien, samt utomlands [5].

Osmica
Ett trevligt tillfälle för att förtära både vin och egenproducerade varor från en gård i Slovenien är under den så kallade Osmican. Osmica kommer från ordet ”osem” (som betyder siffran 8 på slovenska) och härstammar från Österrike-Ungern Imperiet, då kejsarinnan Maria-Theresia gav varje gård tillåtelse att sälja sina egenproducerade varor till produktionskostnad, utan påläggsskatt, under endast 8 dagar [6]. Denna tradition lever vidare fortfarande idag, i både Slovenien och i Italien och är en mycket populär och social sammankomst. 2012 publicerades även en dokumentär om Osmicans historia av regissören Pablo Apiolazza [7].


Källor
[1] The Network for Small European Wine Areas, [webbsida] 2013-04-19
[2] CRW Flags' Online Catalog, Vipava (Municipality, Slovenia), [webbsida] 2012-12-21
[3] Die Ehre dess Hertzogthums Crain (originaltitel på tyska), Slava vojvodine Kranjske (titel översatt till slovenska), Janez Vajkard Valvaso, Utgivare: Dr. Rudolf Trofenik, 1689, [webbsida] 2013-04-19
[4] Informationen uppgår till författarens egen erfarenhet.
[5] University of Nova Gorica, Wine Research Centre, [webbsida] 2012-12-21
[6] Osmizza (text på italienska), [webbsida] 2012-12-21
[7] Osmiza, Pablo Apiolazza (2012), IMDb – Internet Movie Database, [webbsida] 2013-04-19
[8] Osmica – wine cellar opened to sell the wine of the previous year, [webbsida], 2012-12-21

Övrigt
[9] 2013 års Osmica-kalender, [webbsida] 2013-04-19
[10] Slovenska viner på Systembolaget i Sverige, [webbsida] 2013-04-19





av: Emanuel Larsson, januari 2013


Slovenska A1: Slutuppgifter








Slovenska A1: Slutuppgift: Prekmurje: språk och litteratur

Det officiella språket i Slovenien är slovenska men i den etniskt blandade regionen nära den ungerska gränsen, Prekmurje, har även ungerska status som officiellt språk. I en slovensk folkräkning från 2002 uppgav 5 212 människor att de är ungrare och 6 237 betraktade ungerska som sitt modersmål, 0,32 % av den totala slovenska befolkningen.

Slaver och ungersktalande har bott sida vid sida i området som idag delas mellan Ungern (ung. Vendvidék) och Slovenien (slo. Prekmurje) i mer än tusen år. I Ungern finns också en liten slovensktalande grupp i Vendvidék, området som gränsar till Slovenien och Österrike. Under 1800-talet var området som då benämndes Slovenska krajina en del av Ungern, som bedrev en aktiv och stundtals aggressiv assimileringspolitik. En självständighetsrörelse började så sakta ta form och efter första världskriget kämpade en grupp ungerska slovener för att göra Slovenska krajina självständigt, men självständighetsrörelsen slogs ner och området införlivades i den slovenska delen av Serbernas, kroaternas och slovenernas kungarike 1919.

Under lång tid var prekmurščina, den slovenska dialekten som talas i Prekmurje, det gemensamma regionala språket för både invånarna i Prekmurje och för den slovenska minoriteten i Ungern. Det utarbetades en språkstandard och det fanns också 2-300 litterära verk som författats på prekmurščina. Från 1930-talet och i synnerhet efter andra världskrigets slut har dialekten använts i allt mindre utsträckning i skriftlig form. Även om man i officiella sammanhang använder sig av standardslovenska, används prekmurščina i sin talade form fortfarande av stora delar av befolkningen i området och har bevarat flera språkliga drag som skiljer den från standardslovenska, bland annat när det gäller ordförrådet.

Flera författare har skrivit på prekmurščina, däribland Miklós Küzmics, István Küzmics, Ágoston Pável, József Klekl och József Szakovics. I deras och många andras ögon är prekmurščina inte bara en dialekt, det är ett eget språk som de använder för att i sina texter understryka områdets särart gentemot övriga Slovenien. Eftersom flera av de författare som skrev på prekmurščina var antikommunister såg man i det kommunistiska Jugoslavien ner på dialekten. En av flera samtida författare som valt att skriva på (och om!) prekmurščina är Evald Flisar, som har skrivit poesi, dramatik och reseskildringar. En annan är Feri Lainšček, som skriver på prekmurščina och argumenterar för att det är ett eget språk, skilt från slovenskan, och att det finns en identitet i Prekmurje som skiljer sig från den slovenska.


Källor (130131)


av: Sophie Sköld, januari 2013


Slovenska A1: Slutuppgift: Den ungerska minoriteten i Slovenien

Det officiella språket i Slovenien är slovenska men i de etniskt blandade regionerna nära den ungerska och italienska gränsen är ungerska och italienska också officiella språk. I en folkräkning från 2002 fördelades den slovenska befolkningen på följande sätt: slovener 83 %, italienare 0,1 %, ungrare 0,3 %, kroater 1,8 %, serber 2,0 %, muslimer (inklusive bosniaker) 1,6 %, övriga 2,2 %, vet ej: 8,9 %.

De italienska, romska och ungerska minoriteternas särskilda rättigheter, däribland rätt till undervisning på det egna språket, garanteras i den slovenska konstitutionen. I det slovenska parlamentet har de italienska och ungerska minoriteterna varsin lagstadgad representant med vetorätt i frågor som rör minoriteten. Precis som de övriga 88 parlamentsledamöterna väljs de italienska och ungerska representanterna för fyra år enligt majoritetsprincipen. För valet till minoritetsrepresentant finns två olika valkretsar, en för varje folkgrupp. Det är bara medborgare som tillhör respektive minoritet som har rösträtt.

I Centraleuropa har ungrare levt sida vid sida med slaver i mer än tusen år, mer eller mindre friktionsfritt. Att Ungerns grannländer har ungerska minoriteter har med gränsdragningar efter första världskriget att göra. Tillsammans med Tyskland tillhörde Österrike och Ungern axelmakterna, den förlorande sidan i kriget, och fick se sina landområden minskas drastiskt som en konsekvens av detta. En konsekvens av fredsfördraget i Trianon 1920 var att Ungerns yta minskade och många ungrare i etniskt blandade gränsområden plötsligt blev invånare i andra länder. Den ungerska minoriteten i det som idag är Slovenien hamnade först i Serbernas, kroaternas och slovenernas kungarike (1918-29) som sedermera blev Kungariket Jugoslavien (1929-45) och sedan Socialistiska federativa republiken Jugoslavien(1945-1991), för att slutligen bli det som idag är Republiken Slovenien (1991-).

Idag är den ungerska minoriteten i Slovenien en erkänd nationell minoritet. Det är en till antalet liten grupp som till största delen är bosatt i regionen Pomurje (på ungerska Muravidék) i landets nordöstra del, nära den ungerska gränsen. I en folkräkning från 2002 uppgav 5 212 människor att de är ungrare och 6 237 betraktade ungerska som sitt modersmål. Gruppen utgör endast 0,32 % av den totala slovenska befolkningen.

Det rättsliga skyddet för den ungerska minoriteten är omfattande: ungerskan räknas som ett officiellt språk i Pomurje, regionen där den talas. I regionen finns också möjligheter till tvåspråkig undervisning så att barn både från minoritets- och majoritetsgruppen får lära sig varandras språk. Radio och TV erbjuder en del program och nyheter på ungerska. Det slovenska nationella TV-bolaget RTV Slovenija (RTV SLO) sänder till exempel ett lokalt program för den ungerska minoriteten.

Man kan konstatera att ungrarna i Slovenien har en förhållandevis stor kulturell autonomi jämfört med ungerska minoritetsgrupper i grannländerna.

Källor (20130131)


av: Sophie Sköld, januari 2013

Alfi Nipič - Silvesterski poljub



Spet nocoj med prijatelji,
proslavimo novoletni dan.

Tu sem jaz, tu si tudi ti,
ki skrivaj te rad imam,
čeprav ljubiti te ne smem.

Ko pride polnoč,
ko gorijo le še sveče,
spet te poljubim,
voščim ti veliko sreče.

Meni je dana,
ko poljubim te drhteče,
ti naslednji dan,
šla boš kdove kam,
ne da bi sploh kaj slutila,
jaz pa bom ostal,
v sebi zakopal ta silvestrski poljub.

Spet bo vse kot je prej bilo,
neizprosen je življenja tok.
in vendar upal bom srčno,
da ko leto bo okrog,
slavili bomo spet, s teboj.

Ko pride polnoč,
ko gorijo le še sveče,
spet te poljubim,
voščim ti veliko sreče.

Meni je dana,
ko poljubim te drhteče,
ti naslednji dan šla boš kdove kam,
ne da bi sploh kaj slutila,
jaz pa bom ostal,
v sebi zakopal ta silvestrski poljub.

Jaz pa bom ostal,
v sebi zakopal ta silvestrski poljub



silvester nyårsafton
proslaviti < fira
novoletni nyårs-
skrivaj i hemlighet
čeprav fastän, även om
smeti få lov att
goriti brinna
sveča stearinljus
poljubiti kyssa
voščiti önska
sreča lycka
dan given
drhteče darrande (gerudium av drhteti darra)
naslednji nästa
kdove vem vet
ne da bi utan att
slutiti ana
ostati stanna kvar 
zakopati gräva ner, gömma, dölja
neizprosen obönhörlig
tok lopp, förlopp
srčen innerlig
bo okrog blir fullbordad, har gått hela varvet runt
slaviti > fira

Vlado Kreslin: Tvoje jutro



från skivan Namesto koga roža cveti

Tvoje jutro

Nočne sence se poslavljajo v dan,
v megli nad vodo star mlin,
poslednje sanje se umikajo stran,
nazaj v lepši spomin.

Prvi žvižg se zareže v mrak/zrak
in žarek se zarosi,
nad strehe,
mesta,
v glave,
srca in kleti
še en nov dan se rodi .

Novo jutro, nov dan !
Novo jutro, nov dan !

Včasih, redkokdaj,
se fino ti zdi,
da si živ,
da te nič ne boli,
da je najlepši žarek,
ki tebe zbudi,
ko si ga odgrneš z oči !

To je tvoje jutro, tvoj dan,
tvoje jutro, tvoj dan!

To je tvoje jutro, tvoj dan,
tvoje jutro, tvoj dan!

To je tvoje jutro, tvoj dan,
tvoje jutro, tvoj dan!



fín fin
klét (fem.) källare
lép, lepši, najlepši vacker, vackrare, vackrast
mə́gla dimma
mlín kvarn
mrák dunkel
nazáj tillbaka
odgŕne < avlägsnar, skjuter undan
poslávlja se > posloví se tar avsked
poslédnji sista
rédko sällan
rodí föder
sánje dröm(mar)
spomín minne
strán bort
stréha tak
umíka se > flyttar sig, rör sig
zaréže, zarézati < skär in i ngt
zarosí < täcker med dagg
zbudí < zbúja väcker
zdí se > tycks, verkar
zrák luft
žárәk stråle
žvížg vissling

Slovenska språket: Grammatikor

Kompletterande elektroniskt material:

Böcker

På engelska
  • Lečič, Rada (2012) Basic grammar of the Slovene language. Cerkno: Gaya.
  • Herrity, Peter (2000) Slovene: A Comprehensive Grammar. London: Routledge. 372 pp. ISBN 0415231477 (hard cover), 0415231485 (pb)
  • Carcas, George (1994) A Concise Grammar of Slovene. Pontypridd, UK: Languages Information Centre. 36 pp. ISBN 0948565985.
  • Derbyshire, William W. (1993) A basic reference grammar of Slovene. Columbus, Ohio: Slavica Publishers, 154 pp. ISBN 0893572365.
  • Bidwell, Charles E. (1969) Outline of Slovenian morphology. Pittsburgh: University of Pittsburgh. 110 pp. ISBN saknas.

På tyska
  • Jenko, Elizabeta M. (2000) Grammatik der slowenischen Sprache. Klagenfurt/Celovec: Drava. 135 pp. ISBN 3-85435-339-1.
  • Svane, Gunnar Olaf (1958) Grammatik der slowenischen Schriftsprache. Kopenhagen: Rosenkilde und Bagger. 151 pp. ISBN saknas.
  • Premru, Giuseppe (1900) Italienische, deutsche und slovenische Gespräche mit vorangehender, kurzgefasster Grammatik der Slovenischen Sprache. Gorizia: Paternolli.

På franska
  • Vincenot, Claude (1975) Essai de grammaire slovene. Ljubljana: Mladinska knjiga. 353 pp. ISBN saknas.

På italienska
  • Premru, Giuseppe (1900) Dialoghi italiani, tedeschi e sloveni preceduti da una breve grammatica della lingua slovena. Gorizia: Paternolli.
  • Lečič, Rada (2009) Fondamenti della lingua slovena: manuale di grammatica. Trieste: Založništvo tržaškega tiska / Editoriale stampa triestina. ISBN 978-88-7174-116-1.

På slovenska
  • Toporišič, Jože (2000) Slovenska slovnica. Maribor: Založba Obzorja. 923 pp. ISBN 961-230-171-9.
  • Žagar, France (1991) Slovenska slovnica in jezikovna vadnica. Maribor: Založba Obzorja. 350 pp. ISBN 86-377-0057-8.
  • Toporišič, Jože (1982) Nova slovenska skladnja. Ljubljana: Državna založba Slovenije. 488 pp. ISBN saknas.
  • Kopčavar, I. & C. (1975) Jezikovna vadnica. Ljubljana: Državna založba Slovenije. 141 pp. ISBN saknas.
  • Toporišič, Jože (1968) Slovenski knjižni jezik 1. Maribor: Založba Obzorja. 235 pp. ISBN saknas.
  • Toporišič, Jože (1966) Slovenski knjižni jezik 2. Maribor: Založba Obzorja. 215 pp. ISBN saknas.
  • Toporišič, Jože (1967) Slovenski knjižni jezik 3. Maribor: Založba Obzorja. 226 pp. ISBN saknas.
  • Toporišič, Jože (1970) Slovenski knjižni jezik 4. Maribor: Založba Obzorja. 218 pp. ISBN saknas.
  • Bajec, Anton m.fl. (1971) Slovenska slovnica. Ljubljana: Državna založba Slovenije. 349 pp. ISBN saknas.
  • Premru, Giuseppe (1900) Laški, nemški in slovenski pogovori s kratko slovnico slovenskega jezika. Gorizia: Paternolli.


sammanställt av Morgan Nilsson




Rok Kosmač - Modri klavir



Ne vém, zakáj je ljubíla me!
Ne vém, zakáj je zapustíla me!
Nôro jo ljúbim in jo rád imám,
a žáł vəs trúd je bíł zamán.

A nekóč bom poglédał jo v očí,
v té zasánjane očí.
Priznám, da ji povédati ne znám,
kakó močnó jo rád imám.
Mogóče ji pové klavír vsê (pové),
vsê, kar ne pové môje srcé (srcé).
Ta módri mój klavír mi dáje úpanje,
da ôna k mêni vŕne se!

Kêr je ní, jáz le sánjam jó.
Právim ji, da ljúbim jó močnó.
Mogóče se mi sánje uresníčijo,
da spét mê ljubíla bó.

A nekóč bom poglédał jo v očí,
v té zasánjane očí.
Priznám, da ji povédati ne znám,
kakó močnó jo rád imám.
Mogóče ji pové klavír vsê (pové),
vsê, kar ne pové môje srcé (srcé).
Ta módri mój klavír mi dáje úpanje,
da ôna k mêni vŕne se!



módər blå; klok, vis
ljúbi, ljúbił, ljubíla > älskar
zapustí, zapústił, zapustíla < överger
nôr galen, tokig
žáł tyvärr
trúd ansträngning
zamán förgäves
nekóč någon gång, en gång
gléda > pogléda titta
zasánjan drömsk, förlorad i drömmar
prizná < erkänner
pové, povédal < säger, berättar
močán stark
mogóče kanske
kár som
srcé hjärta
dáje > ger
úpa > hoppas
vŕne se < återvänder
sánja drömmer
právi </> berättar, säger
sánja dröm
uresníči se < förverkligas

Helena Blagne • Pogrešam te

*

Vedno, ko se spomnim
tvojega imena,
v duši se zbudijo
žametna poletja.

Vedno, ko še slišim
šepetanje vetra,
k tebi me odpelje
dolga bela cesta.

Vedno, ko zagledam
zvezde nad gorami,
spomnim se na tebe.
Ni te več med nami.

Vedno, ko prižigam
lučko za življenje,
stisne me pri srcu
daljno hrepenenje.

Pogrešam te
vsak trenutek.
Svet je prazen,
ker te več ni.
Ostale so le obljube,
a ti čakaš
me nad zvezdami.

Vedno, ko objame
svetla noč planine,
spet zagledam naju
v soju mesečine.

Vedno, ko se sliši
pesem iz davnine,
čutim, da prihajaš
k meni po spomine.

Pogrešam te
vsak trenutek.
Svet je prazen,
ker te več ni.
Ostale so le obljube,
a ti čakaš
me nad zvezdami
Pogrešam te,
pogrešam te.
Vem, da čakaš me.

Pogrešam te
vsak trenutek.
Svet je prazen,
ker te več ni.
Ostale so le obljube,
a ti čakaš
me nad zvezdami.
Vem, da čakaš
me nad zvezdami.



pogréša > saknar
tê (kortform ackusativ) dig
ko (konjunktion) när, då
spómni se < + G el. + na + A minns, kommer ihåg, drar sig till minnes, kommer att tänka på
dúša själ
zbudí se < vaknar
žámetən sammets-
polétje sommaršê mera, ytterligare, också, dessutom, fortfaranade, ännu
slíši > hör
šepetá > viskar
vétər vind
k (+ dativ) till
têbi (långform dativ) dig
odpélje < för, för iväg, för bort
césta väg
zagléda < får syn på
zvézda stjärna
nad (+ instrumentalis) över, ovanför
-ami (ändelse i instrumentalis plural femininum)
têbe (långform ackusativ) dig
med (+ instrumentalis) mellan, bland
námi (instrumentalis) oss
prižíga > tänder
lúčka litet ljus
stísne < trycker, orsakar obehaglig känsla
srcé hjärta
dáljən avlägsen, fjärran
hrepení > längtar
trenútək ögonblick
svét värld
prázən tom
vêč mera, längre (om tid)
ní (styr genitiv) finns inte (negerad form av jê)
ostáne, ostáł < blir kvar, finns kvar
bara
obljúba löfte
čáka > (styr ackusativ utan prep.) väntar (på)
objáme < omfamnar
svə́təł adj. ljus
planína fäbod, berg
náju ackusativ dual oss två
sôj sken
mesəčína månsken
pésəm (femininum) sång
davnína det förflutna, en tid långt tillbaka
čúti > känner
prihája > príde kommer
po (+ ackusativ) efter, för att hämta
spomín minne
vet
da att

Andraž Hribar • Ne veš zakaj




Ko míne tísta práva strást
in vídiš dá ne gré naprèj
si nájdeš nòv in svéž nasmêh.

In kô opáziš dá si sám
in ní več njénih plávih lás
si nájdeš nôvi pár očí.

Ti splôh ne véš zakáj
ti splôh ne véš kakó
ti splôh ne véš zakáj
zakáj səm ljúbił jó
kakó səm iméł jo rád  jo rád

Ko v báru Jázz orkéstər igrá
trobénta zláta sólo imá
takrát se vŕneš tjá nazáj
vŕneš tjá nazáj

In vídiš njéne sréčne očí
in čútiš njéne kódre lás
takrát se stára strást zbudí
stára strást zbudí

Ti splôh ne véš zakáj
ti splôh ne véš kakó
ti splôh ne véš zakáj
zakáj səm ljúbił jó
kakó səm iméł jo rád  jo rád

Ti splôh ne véš zakáj
ti splôh ne véš kakó
ti splôh ne véš zakáj
zakáj səm ljúbił jó
kakó səm iméł jo rád
jo rád, jo rád, jo rád

vet
zakáj varför
när
míne passerar, går över
tísti den där
právi riktig
strást fem. passion
vídi ser
naprèj framåt, i fortsättningen
si åt sig (dig) själv
nájde hittar, finner
svéž fräsch, färsk
nasmêh leende
opázi märker
sám ensam
finns inte
vêč mera, längre
pláv blond
lasjé hår
očí ögon
splôh över huvud taget, alls
səm ljúbił jag älskade
henne
səm iméł rád jag tyckte om
trobénta trumpet
zlát gyllene, av guld
se vŕne återvänder
nazáj tillbaka
sréčən lycklig
čúti känner
kódər lock
se zbudí vaknar

Doca Marolt • Življenje je lepo



Življênje je lépo

Ko včásih se ti zdí,
da vsê čúdno je,
želíš si, da lahkó
bi spreménił svét.

́ndar potrébno ní
da si filozóf.
Krog sêbe le poglèj
z drúgimi očmí.

Življênje je lépo,
če ga živíš
takó, kot ponúja se sámo
in nê da tí ga spremeníš.

Življênje je lépo,
če ga živíš
takó, kot ponúja se sámo
in nê da tí ga spremeníš.
Ko včásih se ti zdí,
da vsê čúdno je,
želíš si, da lahkó
bi spreménił svét.

́ndar potrébno ní
da si filozóf.
Krog sêbe le poglèj
z drúgimi očmí.

Življênje je lépo,
če ga živíš
takó, kot ponúja se sámo
in nê da tí ga spremeníš.

Življênje je lépo,
če ga živíš
takó, kot ponúja se sámo
in nê da tí ga spremeníš.

Življênje je lépo,
življênje je lépo,
življênje je lépo,
življênje je lépo



när

včásih [učásix] ibland

se zdí det tycks

ti (subjekt eller dativobjekt) du, dig

da att

vsê allt
čúdən konstig
želí önskar
si sig (dativ, även mig, dig, oss, er)
lahkó bi skulle kunna, kunde
spremení förändrar, ändrar
ndar men
potrébən nödvändig
króg + genitiv runt, omkring
sêbe sig (genitiv, även mig, dig, oss, er)
bara
poglèj titta (imperativ)
z + instrumentalis med
drúg annan
očí ögon
življênje [žiwljênje] liv
čê om
ga det, den, honom
takó
kôt som
ponúja erbjuder
nê da utan att



mer info på slovenska om gruppen som Doca Marolt varit medlem i: Glasbeni velikani: BELE VRANE