Slovenska B1 + B2 • Textläsning

med inriktning på praktisk slovenska

• Slovenian: Non-resident language refresher course, Volume VI (pdf)

övningarna efter unit:

• 51: Lesson 101 • Lesson 102 • Exercise No. 44
  
• 52: Lesson 103 • Lesson 104 • Exercise No. 45
• 53: Lesson 105 • Lesson 106 • Exercise No. 46
• 54: Lesson 107 • Lesson 108 • Exercise No. 47
• 55: Lesson 109 • Lesson 110 • Exercise No. 48
• 56: Lesson 111 • Lesson 112
  
• 57: Lesson 113 • Lesson 114 • Exercise No. 49
  
• 58: Lesson 115 • Lesson 116 • Exercise No. 50
  
• 59: Lesson 117 • Lesson 118 • Exercise No. 51
  
• 60: Lesson 119 • Lesson 120 • Exercise No. 52
  

---

• unit 51-53
• unit 54-56
• unit 57-60

Slovenska C1 + C2 • Textläsning

med inriktning på praktisk slovenska

• Slovenian: Non-resident language refresher course, Volume VII (pdf)

Non-Resident Language Refresher Course Volume VI unit 55: Classroom Lesson No. 109: Part 1 Dialogue - svenska

obs! ej kollad...

Student: Slovenerna kom till sitt nuvarande territorium under folkvandringstiden. Kom de tillsammans med hunnerna?
Lärare: Nej. De kom ca 120 år senare.

Student: Varifrån kom de?
Lärare: Deras hemtrakt låg bortom Karpaterna.

Student: Vad gjorde de med invånarna i det nya området?
Lärare: Området var tomt. Hunnerna hade drivit iväg romarna till Italien. Efter hunnerna kom langobarderna, som vandrade iväg till Italien år 568.

Student: Och då kom slovenerna?
Lärare: Benämningen slovener var då fortfarande okänd. De slaver som hade vandrat söderut kallade sig slovaner. Våra förfäder fick namnet slovener först på 800-talet.

Student: Vilka ledare hade slovenerna?
Lärare: De hade byhövdingar, furstar och, under krigstider, härförare.

Student: Upprättade de ett eget rike?
Lärare: De upprättade mindre riken. Ett av dessa var Karantanien, med säte i Zollfeld i närheten av Klagenfurt.

Student: Varför upprättade de inte något stort rike?
Lärare: Ett försök till ett stort rike för alla slaver var kung Samos rike år 623. Detta rike samlade slaver från Adriatiska havet och nästan ända till Östersjön.

Student: Existerade riket under lång tid?
Lärare: Bara till Samos död år 658.

övningen är gjord av flera studenter

Non-Resident Language Refresher Course Volume VI unit 55: Classroom Lesson No. 109: Part III Reading Text

obs! ej kollad...

Tillsammans med andra slaviska stammar flyttade förfäderna till slovenerna söderut från andra sidan Karpaterna. På den tiden användes namnet slaver som gemensam beteckning för alla dessa stammar. Namnet slovener fick inte förfäderna till dagens slovener förrän på 800-talet. Till det landområde, där de nu lever, kom slovenerna år 568. Detta år emigrerade langobarderna från dessa områden till Italien.

Slovenerna styrde landet under ledning av byäldsta, furstar och hertigar. De grundade mindre riken. Det mest berömda av dessa var Karantanien med säte i Zollfield. År 623 enade kung Samo alla dessa små stater under ett stort slaviskt rike, som sträckte sig från Adriatiska havet till Östersjön. Tyvärr varade inte detta rike någon längre tid. Det föll samman i samband med kung Samos död år 658.

övningen är gjord av flera studenter

Non-Resident Language Refresher Course Volume VI unit 55: Classroom Lesson No. 109: Part V Translation Exercise - svenska

Slovenerna kom till det nuvarande territoriet på 500-talet. Deras hem fanns bortom Karpaterna. Området var tomt. När hunnerna jagat undan romarna till Italien vistades flera folkslag i det här området för enkort tidsperiod. De sista bland dessa var Langobarderna. De flyttade till Italien år 568.

Då kom slovenerna under ledning av byäldsta, präster och hertigar. De upprättade mindre riken. Ett av dessa var Karantanien med säte i Zollfeld. Ett försök att upprätta ett stort rike (bestående) av alla slaver genomfördes av Kung Samo år 623. Men det riket existerade bara fram till hans död år 658.

Non-Resident Language Refresher Course Volume VI unit 55: Classroom Lesson No. 109: Part V Translation Exercise - slovenska

obs! ej kollad...

Slovenci so prišli na sedanje ozemlje v šestem stoletju. Njihov dom je bil za Karpati. Ozemlje je bilo prazno. Ko so Huni pregnali Rimljane v Italijo, bivalo je več rodov v tem ozemlju za kratek čas. Zadnji med njimi so bili Langobardi. Izselili so se v Italijo leta 568.

Tačas so prišli Slovenci pod vodstvom županov, duhovnikov in vojvod. Ustanovili so manjše države. Ena med njimi je bila Karantanija s sedežem na Gosposvetskem polju. Kralj Samo je leta 623 poskusil ustanoviti veliko državo vseh Slovanov. Ampak ta država je samo obstojala do Samove smrti leta 658.

övningen är gjord av flera studenter

Non-Resident Language Refresher Course Volume VI unit 55: Classroom Lesson No. 109

1. Läs igenom Part I Dialogue, och jämför med översättningen till engelska som kommer efter, Part II Dialogue Translation, en svensk översättning finns här: facit förslag.

2. Läs igenom Part III Reading Text och översätt texten och jämför med facit förslag.

3. Läs igenom Part IV Recombination Drill

4. Översätt texten Part V Translation Exercise till slovenska, texten finns här på svenska. Jämför din översättning med facit förslaget i bokens appendix på sid. 160. En alternativ översättning finns här.

Non-Resident Language Refresher Course Volume VI unit 54: Classroom Lesson No. 108: Glosor

> markerar aspekten: pågående > fullbordad eller fullbordad < pågående
ə markerar flyktig vokal som faller bort när en ändelse läggs till ordet.
♦ står mellan manliga och kvinnliga personbeteckningar.
• står mellan ordet och exemplen.

bárje träsk
danášnji nuvarande, nutidens, aktuell
dívje vild
dôba period, tid
gost tjock, tät
gradíšče fort, borg
hráni > matar, föder, när
Hun hunn
kásən -> pozen
kôl påle
naseljevánje kolonisering
obzídje ringmur
ohránjen bevarad
ostánək återstod, rest
podlága bas, grund
porúši < river, raserar
posuší < torkar
prebiváləc invånare
prêdmet föremål
preseljevánje migration
pôzən sen
razprostíra se > sträcker sig
Rimljan romare
rímski romersk
Slován slav
sovrážnik fiende
tačás under tiden
trdnjáva fästning, fort
utŕjen befäst, förstärkt, härdad
vdrê < invaderar
zabíje < slår in, hamrar in
zgradí < gradí bygger

Non-Resident Language Refresher Course Volume VI unit 54: Classroom Lesson No. 108: Part 1 Dialogue - svenska

obs! ej kollad...

En student: Magistern, har de något museum i Ljubljana?
Läraren: Visst har de det. I museet förvarar de olika föremål från förhistorisk tid, från romartiden, från slavernas folkvandringstid och ända fram till nutiden.

En student: Hur var det i Slovenien under förhistorisk tid?
Läraren: Invånarna levde i grottor, och senare i befästa borgar och på en sjö nära dagens Ljubljana.

En student: Hur levde folk på sjön?
Läraren: De byggde hus på pålar, där de var säkra från djur och fiender.

En student: Nu finns det ingen sjö där. Har den torkat ut?
Läraren: Vattnet har runnit bort. Kvar finns bara Ljubljanaträsket, från vilket det ofta stiger en tät dimma.

En student: Hur var Ljubljana under romartiden?
Läraren: Romarna byggde här en stark fästning, som de döpte till Emona.

En student: Finns det någonting bevarat från Emona idag?
Läraren: Endast rester från stadsringmuren. Staden raserades av hunnerna under folkvandringstiden.

En student: Var det då Attila gick in i Italien?
Läraren: Ja. Han gick längs en välkänd romarväg genom Ljubljanasänkan.

övningen är gjord av flera studenter

Non-Resident Language Refresher Course Volume VI unit 54: Classroom Lesson No. 108: Part III Reading Text

obs! ej kollad...

I Ljubljana besökte herr Hribar Historiska museet. Där såg han skilda föremål som visar hur invånarna på det slovenska territoriet levde och vad de åstadkom genom århundradena. Det finns många intressanta föremål från förhistorisk tid, romartiden, den slaviska folkvandringstiden och ända fram till våra dagar.

Föremålen från den förhistoriska tiden visar att dåtidens invånare bodde i grottor, i befästa borgar och ute på en sjö som bredde ut sig mellan dagens orter Vrhnika, Ig och Ljubljana. Invånarna slog ner pålar i sjöbotten och satte upp hus på dem. Där var de säkra för fiender och vilda djur. Nu finns inte längre någon sjö på den platsen. Vattnet rann undan och sjön torkade ut. Från den myr som blev kvar stiger fortfarande idag en tät dimma upp.

På den plats där Ljubljana nu ligger byggde romarna befästningen Emona. Delar av fästningens ringmur syns fortfarande idag. Emona förstördes av hunnerna, som under folkvandringstiden trängde in i Italien. Genom Ljubljanasänkan gick på den tiden en berömd romarväg, som har legat till grund för alla senare vägar.

övningen är gjord av flera studenter

Non-Resident Language Refresher Course Volume VI unit 54: Classroom Lesson No. 108: Part V Translation Exercise - svenska

Herr Hribar gick till Ljubljanamuseet . Där såg han olika historiska föremål. Vissa föremål från förhistorisk tid är mycket gamla. En del föremål är från romersk tid och från Slavernas bosättnigsperiod. Under förhistorisk tid bodde invånarna [ute] på en sjö i närheten av dagens Ljubljana. De byggde hus på pålar, där de var säkra för fiender och vilda djur.

Sjön har under århundradena torkat ut. Kvar är bara en våtmark som heter Ljubljanamyren. Från myren stiger ofta tjock dimma. På romarnas tid byggdes befästningen Emona på den plats där staden Ljubljana nu ligger.Resterna av stadsmuren syns fortfarande. Emona raserades av hunnerna på 400-talet.

Non-Resident Language Refresher Course Volume VI unit 54: Classroom Lesson No. 108: Part V Translation Exercise - slovenska

obs! ej kollad...

Gospod Hribar je šel v Ljubljanski muzej. Tam je videl različne zgodovinske predmete. Nekateri predmeti iz predzgodovinske dobe so zelo stari. Nekateri predmeti so iz rimske dobe in iz dobe naseljevanja Slovanov. V predzgodovinski dobi so prebivalci živeli na jezeru blizu današnje Ljubljane. Zgradili so hiše na kolih, kjer so bili varni pred sovražniki in pred divjimi živalmi.

Jezero se je skozi stoletja posušilo. Ostalo je le barje, ki se imenuje Ljubljansko Barje. Z barja se večkrat dviga gosta megla. Za časa Rimljanov so gradili trdnjava Emona na kraju današnje Ljubljane. Ostanki mestnega obzidja se še vidijo. Emono so porušili Huni v petem stoletju.

övningen är gjord av flera studenter

Non-Resident Language Refresher Course Volume VI unit 54: Classroom Lesson No. 108

• här finns glosor översatta till svenska

1. Läs igenom Part I Dialogue, och jämför med översättningen till engelska som kommer efter, Part II Dialogue Translation, en svensk översättning finns här: facit förslag.

2. Läs igenom Part III Reading Text och översätt texten och jämför med facit förslag.

3. Läs igenom Part IV Recombination Drill

4. Översätt texten Part V Translation Exercise till slovenska, texten finns här på svenska. Jämför din översättning med facit förslaget i bokens appendix på sid. 159. En alternativ översättning finns här.

Non-Resident Language Refresher Course Volume VI unit 54: Classroom Lesson No. 107: Glosor

> markerar aspekten: pågående > fullbordad eller fullbordad < pågående
ə markerar flyktig vokal som faller bort när en ändelse läggs till ordet.
♦ står mellan manliga och kvinnliga personbeteckningar.
• står mellan ordet och exemplen.

bújən grönskande, lummig, frodig
búrja bora
celínski fastlands-, inlands-
enakomérən jämn, symmetrisk
kotlína sänka, dal, fördjupning
míl mild
mnógo mycket
naséljen befolkad
nótranjost insida
ozémlje territorium, terräng, region
padavína nederbörd
píha > blåser
podnébje klimat
pólje fält
porásəł övervuxen
poráščen övervuxen
prebiváləc invånare
ráste > växer
rastlínstvo vegetation
razlíka skillnad
sredozémski medelhavs-
ugódən fördelaktig
večína majoritet
zavzéma > erövrar

Non-Resident Language Refresher Course Volume VI unit 54: Classroom Lesson No. 107: Part 1 Dialogue - svenska

obs! ej kollad...

Student: Magistern, vilka dalgångar finns det i Slovenien.
Lärare: Alpdalarna är Ljubljanasänkan och Celjesänkan. Men det finns andra dalar längs floderna.

Student: Vilka är dessa dalar?
Lärare: Vipavadalen går längs floden Vipava, Krkadalen längs Krka, Savinjadalen längs Savinja, Dravafältet längs Drava och Murafältet längs Mura.

Student: Vilket klimat har Slovenien?
Lärare: Slovenien har ett tempererat inlandsklimat och i den sydvästra delen medelhavsklimat, som är mildare än inlandsklimatet.

Student: Vilken temperatur är det i Slovenien?
Lärare: På sommaren är det mycket varmt, ibland till och med 40 grader Celsius, och på vintern mycket kallt, ner till - 30 grader Celsius.

Student: Det är mycket stora temperaturskillnader. Hur är det med nederbörden?
Lärare: Det är mycket nederbörd. Det regnar på sommaren och snöar på vintern i Alperna i mängder med upp till 3 000 mm. Nederbörden är jämnt fördelad på alla årstider, vilket ger upphov till kraftig vegetation. Vi har väldigt många skogar.

Student: Eftersom Slovenien är ett skogsbevuxet och mycket bergrikt land har ni inga riktigt starka vindar.
Lärare: Nej, inte i inlandet. I kustlandskapen, i Karstområdet, där det inte finns några skogar, blåser dock en mycket kraftig boravind.

Student: Är Slovenien tätbefolkat?
Lärare: På 1 km2 bor det omkring 70 invånare.

övningen är gjord av flera studenter

Non-Resident Language Refresher Course Volume VI unit 54: Classroom Lesson No. 107: Part III Reading Text

obs! ej kollad...

Slovenien har många berg och bergstoppar, men landet har också några vackra dalar. De största dalarna är Ljubljanadalen och Celjedalen. Och andra dalar sträcker sig längs floderna. Vi talar i Slovenien om Vipavadalen, Krkadalen, Savinjadalen, om Dravafältet och Murafältet och om andra mindre dalar.

Klimatet i Slovenien är tempererat inlandsklimat, med vid havet har vi medelhavsklimat, som är mildare än inlandsklimatet. På sommaren är det mycket varmt i Slovenien, och på vintern mycket kallt.

Eftersom det är mycket nederbörd i Slovenien och eftersom den är jämnt fördelad på alla årstider, växer vegetationen frodigt. De flesta av bergen är täckta med skog. Eftersom det finns mycket skog, är det inte så starka vindar i inlandet. Men i Karst blåser den mycket starka bura på vintern.

Slovenien är inte så tätbefolkat. På varje kvadratkilometer bor ungefär 70 invånare. Men givetvis, en stor del av landet består av berg och skogar, där folk inte kan bo.

övningen är gjord av flera studenter

Non-Resident Language Refresher Course Volume VI unit 54: Classroom Lesson No. 107: Part V Translation Exercise - svenska

I Slovenien finns ett antal vackra dalar. De viktigaste dalgångarna är Ljubljanasänkan och Celjesänkan. Alla andra dalgångar breder ut sid längs floder. Sådana dalgångar är: Vipavadalen, Krkadalen, Savinjadalen, Dravaföltet, Murafältet med flera. Klimatet i Slovenien är kontinentalt, vid Adriatiska kusten mediteran.

På sommaren är det mycket hett i Slovenien och på vintern mycket kallt. Det kommer ganska mycket nederbörd, i alpområdena faller det upp till 3000 mm regn och snö. Eftersom nederbörden är fördelaktigt fördelad över samtliga årstider växer växtligheten frodigt. I det inre av Slovenien förekommer inte starka vindar, däremot är vindarna mycket starka i Kras, det det inte finns några skogar.

Non-Resident Language Refresher Course Volume VI unit 54: Classroom Lesson No. 107: Part V Translation Exercise - slovenska

obs! ej kollad...

V Sloveniji je nekaj lepih dolin. Najpomembnejše doline sta Ljubljanska kotlina in Celjska kotlina. Vse druge kotline se raztezajo ob rekah. Te/Take doline so: Vipavska dolina, Krška dolina, Savinjska dolina, Dravsko polje, Mursko polje, ter druge. Podnebje je v Sloveniji celinsko, ob Jadranski obali pa sredozemsko.

Poleti je v Sloveniji zelo vroče, pozimi pa zelo mrzlo. Padavin je precej mnogo, v Alpah pade do 3 000 mm dežja in snega. Ker so padavine ugodno razdeljene na vse letne čase, rastlinstvo bujno raste. V notranjosti Slovenije ni hudih vetrov, ampak zelo močni vetrovi pihajo na Krasu, kjer ni gozdov.

övningen är gjord av flera studenter

Non-Resident Language Refresher Course Volume VI unit 54: Classroom Lesson No. 107

• här finns glosor översatta till svenska

1. Läs igenom Part I Dialogue, och jämför med översättningen till engelska som kommer efter, Part II Dialogue Translation, en svensk översättning finns här: facit förslag.

2. Läs igenom Part III Reading Text och översätt texten och jämför med facit förslag.

3. Läs igenom Part IV Recombination Drill

4. Översätt texten Part V Translation Exercise till slovenska, texten finns här på svenska. Jämför din översättning med facit förslaget i bokens appendix på sid. 159. En alternativ översättning finns här.

Non-Resident Language Refresher Course Volume VI unit 53: Language laboratory exercise no. 46

Här följer facitförslag till c.
obs! ej kollad...

1. Kakšna je Slovenija v zemljepismen pogledu?
Zelo važna dežela.

2. Kaj vodi skozi njo?
Važne prometne poti.

3. Kam vodi pot iz Srednje Evrope?
K Jadranski obali.

4. Kam gredo poti čez Slovenijo iz Zahodne Evrope?
Na Balkan in v Panonsko nižino.

5. Kje leži Slovenija?
Sredi severno-zmerno-toplega pasu. / Sredi severnega zmernega toplega pasu.

6. Na katere države meji?
Na Italijo, Avstrijo, Madžarsko in Hrvaško.

7. Kako je razdeljena politično?
Na 8 okrajev.

8. Kako je razdeljena zgodovinsko?
Na 6 pokrajin.

9. Katere so pokrajine v Sloveniji?
Primorska, Notranjska, Gorenjska, Dolenjska, Štajerska in Prekmurje.

10. Kakšna dežela je Slovenija?
Zelo gorata.

11. Katero gorovje se razteza v Slovenijo iz Italije?
Iz Italije se raztezajo Alpe v Slovenijo.

12. Katero gorstvo je na jugu Slovenije?
Na jugu Slovenije je Dinarsko gorstvo.

13. Kako se delijo Alpe v Sloveniji?
V Sloveniji se delijo Alpe v Julijske Alpe, Karavanke in Savinjske Alpe.

14. Kateri je najvišji vrh v Julijskih Alpah?
Najvišji vrh v Julijskih Alpah je Triglav, ki je visok 3 863 metrov.

15. Katera sta najvišja vrhova v Karavankah in Savinjskih Alpah?
Najvišja vrhova v Karavankah in Savinjskih Alpah sta Stol in Grintovec.

16. Kaj je gorska skupina Pohorje?
Gorska skupina Pohorje je podaljšek Osrednjih Alp iz Avstrije.

17. Ali je med Alpami in Krasom lahko potegniti mejo?
Ne, med Alpami in Krasom je težko potegniti točno mejo.

18. V katere dele se deli Kras v Sloveniji?
Kras se v Sloveniji deli v Notranjski in Dolenjski Kras.

19. Kateri vrh se dvigne najviše v Notranjskem Krasu?
V Notranjskem Krasu se dvigne najvišje Snežnik (1 800 m).

20. Kateri vrh se dvigne najviše v Dolenjskem Krasu?
V Dolenjskem Krasu se dvigne najvišje Goteniški Snežnik (1 300 m).

övningen är gjord av flera studenter